Magnus Carlsson har alltid haft guld i strupen, men har ibland saknat en passande musikalisk riktning. Fina bandet Weeping Willows i all ära, men det är inte nödvändigtvis deras låtar man minns - utan mest deras sätt att låta Magnus Carlson glänsa vid mikrofonen. Samarbetet med The Moon Ray Quintet är en annan femma. Här är det Magnus Carlson som är ute på hal is, stöttad av sina favoritsånger av artister som Nick Cave och Radiohead, men ändå i en ny omgivning av jazz.
Både på de två albumen, Magnus Carlson & The Moon Ray Quintet och Echoes, och på scen har samarbetet en märklig effekt. Carlsons röst är inte längre lika spektakulär, lika drabbande, lika tjusigt tårdrypande. Det har sagts att han kanske hålls tillbaka av sin respekt för jazzen, men jag tror inte det. Det handlar snarare om fem skickliga jazzmusiker som ger en hyllad smörsångare en ordentlig match.
Omtolkning är kvällens tema, bandet inleder med spökjazz i 60-talslåten Time of the season, José Felicianos Rain och Echo & The Bunnymens Ocean rain. Det är loungeigt och mysigt med klädsam svärta. Trumpetaren Goran Kajfes och saxofonisten Per Ruskträsk Johansson går loss så smått i Rain och man får indikationer att kvällen kommer att bjuda på mycket mer än bara fredagsmys. Det svala och coola är nämligen något av en startsträcka fram mot stegrat tempo och hårt sväng. Det är If you live som får det att lossna. Magnus och kvintetten kramar allt ur refrängens kaxiga frasering och gör en version som inte kan beskrivas som något annat än sexig. Det souliga 60-talssoundet passar dem perfekt, det är en njutning att höra Goran Kajfes trumpet hela vägen från snofsig till fulskrikig. Radioheads Black swan ger välkommet kaos och hårt blåstryck och grymma I'm alive får en att tänka att Magnus Carlson & The Moon Ray Quintets nästa album kanske borde ägnas helt åt soul och funk. Konserten avslutas med att Magnus Carlson får göra det han är känd för, sjunga sentimentalt och mycket vackert i Nick Caves Love letter.
Stämningen är på topp i extranumret, den välbekanta slingan ur Oskar Linnros hitlåt Från och med du orsakar jubel och bandet surfar på vågen. Att Magnus Carlson inte låter lika spektakulär som jazzsångare som han gör som popsångare gör ingenting. Ibland är det skönt att det är helheten som räknas.