Musikalisk finess och värme på slottet

Musik i Uppland tar inte sommarlov än; i domkyrkan spelar Linnékvintetten tornmusik och ger lunchkonserter och på Uppsala Konstmuseum (slottet) ger Kammarsolisterna två konserter. Den första i torsdags kväll med välkände klarinettisten Staffan Mårtensson som gäst.
För att först presentera sig själva spelade Kammarsolisterna på egen hand L van Beethovens Kreutzersonat för violin/piano, här i arr från 1830 för stråkkvintett. Replikskiften mellan violin och piano, samt pianots "ackompanjemang" gav i detta fina arrangemang möjlighet till många inlägg från violin 2, viola och cello, medan Nils-Erik Sparf vid violin 1 fick briljera, särskilt i andra satsens variationer. Med eleganta smålyft i fraserna, rubaterade tillfälliga temposkiften och väl uppbyggd helhet var Beethovenverket en fröjd att lyssna till.

Klarinett och stråkkvartett spelade så tre av Five Tango Sensations av argentinske tonsättaren A Piazzolla. Sensation = känsla, upplevelse - om man så vill, Piazzollas "känsla för feeling". Känslomässigt och harmoniskt avancerad musik med olika karaktär på varje sats. Klarinetten, som här ersatte ursprungets bandoneon, stod extra mycket för det blodfyllda med sitt explosiva fraserande. Alla musiker förmedlade lysande musikens nästan impressionistiska iakttagande av begreppet tango.

Konsertens sista verk var så J Brahms Klarinettkvintett h-moll från 1891. Sanslöst spännande omväxlande musik mellan mjuk melodik och explosiva avvikelser. Jag tycker ändå att första satsen spelades med ofta sned klangbalans till klarinettens nackdel; dessutom var satsens helhetsuppbyggnad inte bra, man spelade för starkt för tidigt i satsen och fler genuint lågmälda avsnitt önskas. Övriga tre satser kompenserade dock detta i högsta grad. Folkloristisk mjukhet och flödande melodiskhet kontrasterade mot bryskt avvikande episoder i typisk Brahms-stil. Där var tolkningen briljant inkännande.
Om det inte var tillräckligt varmt i konsertsalen (det var det) innan, så värmdes vi säkert extra mycket av stråkkvintettens och klarinettistens musikaliska uttrycksvilja.

Musikalisk finess och värme på slottet

Folkloristisk mjukhet och flödande melodiskhet kontrasterade mot bryskt avvikande episoder, skriver Anders Bragsjö.