Mjuka gester med precision

"Körmusik i försommarkväll" bjöds Girestapubliken på i söndags då Mikaeli Kammarkör kom på besök under sin ledare och initiativtagare för snart 40 år sedan, Anders Eby. Konserten hade fått rubriken Aftontankar, och det blev en stillsam, sommarljum och mycket sympatisk körkväll som lockat en stor publik till Giresta kyrka. Många hade nog återkommit efter att för inte länge sedan ha fått lämna lokalen vid ett elavbrott.
Aftontankarna omramades av en "portal" utanför programmets tema, i form av två kompositioner av Felix Mendelssohn, en av årets tonsättarjubilarer som föddes för 200 år sedan.

Karakteristiskt för dirigenten Eby är hans synnerligen mjuka gester som ändå förmedlar stor rytmisk och dynamisk precision till de alltid mycket uppmärksamma sångarna. I kören finns hela skalan av uttryck, från sublimt pianissimo till magnifika forten, som till och med tillåter ensemblen att framträda som dubbelkör trots en viss tillfällig decimering genom sjukdomsfall. Efter den inledande tonsättningen av några verser ur Psaltaren, ett av portalens två verk, framfördes holländaren Henk Badings' La nuit en mer, en stillsam meditation av tillvaron ute på ett lugnt hav. Den transparenta sången ackompanjerades av en pianosats, med körens egen pianist Carlos Murakami. I David Wikanders Förvårskväll till en dikt av Ragnar Jändel kom ett fint prov på kyrkans förnämliga akustik. Just i detta stycke är det viktigt att höra hur körstämmorna avlöser varandra och kompositörens tonmålning skildrar den "sällsamma renhet" som texten vill ge uttryck åt. Camille Saint-Sans har skildrat nattens lugn, återigen hördes fin behandling av den franska texten. Efter tonsättarens skildring av kontrasten mot dagens bländande sol, med ett kraftfullt forte, återvänder vi till lugnet, i ett sublimt slutackord.

I nästa avdelning, svenska stycken av fyra olika kompositörer, blev det möjligt att jämföra två tonsättningar av samma korta dikt av Strindberg, Sommarnatt. En sen tolkning av Erland von Koch i relativt konventionell stil skilde sig avsevärt från Ingvar Lidholms tidiga version, dissonant och betydligt mera samtida i sin tonbild. Däremellan hade man lagt in Bo Lindes körmusik, som också kändes ganska "modern" och Ture Rangströms tonsättning av en dikt av Ernst Norlind. Från det svenska föreföll trots allt inte steget så långt till Ildebrando Pizzettis funderingar vid nattens inträde i Florens med omnejd, inspirerade av den kontroversielle författaren Gabriele d'Annunzios text.

Före den avslutande Ehre sei Gott in der Höhe av Mendelssohn gav kören tillsammans med sin pianist en skön version av Wilhelm Stenhammars Vårnatt, kanske en av de bästa musikaliska sammanfattningarna av vår känsla inför årstidernas växlingar. En med rätta entusiastisk publik lockade fram ett extranummer, ännu en klassiker bland svenska körstycken: Oskar Lindbergs Pingst till text av Oscar Levertin.

Mjuka gester med precision

I Mikaeli kammarkör finns hela skalan av uttryck, från sublimt pianissimo till magnifika forten, konstaterar Gunnar Tibell.