Meditativt brus

Vatten var temat för Brus på onsdagen, och samspelet mellan konstformerna kommer att stanna i tankarna länge, skriver Stefan Warnqvist.

Wilén & Sjöberg bjöd på ett bildspel med musik.

Wilén & Sjöberg bjöd på ett bildspel med musik.

Foto: Emma Eriksson

Konsert2012-02-16 08:28
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Under namnet Brus har Konserthuset givit utrymme för experimentell musik och möten mellan olika konstformer. På onsdagskvällen ägde en ny upplaga rum och temat för kvällen var vatten i olika former.

Ett bildspel av fotografen Anna Lundgren med musik av curatorn Fredrik Gunnarson (Soundrain) blev en passande inledning. De abstrakta bilderna på frost och is ackompanjerades av lågmäld ambientmusik och ljudet av långsamt porlande vatten. Samspelet mellan bilderna och musiken skapade en meditativ stämning, drömskt gåtfull och fängslande.

Det abstrakta var en stor del av behållningen i Wilén & Sjöbergs multimediala konstverk +. En speakerröst uppmanade publiken att slappna av och sluta ögonen medan non-figurativa bilder i ständig rörelse och förändring fyllde bildskärmen. Det som ena ögonblicket gav associationer till ett nattligt snöfall övergick till en färd upp till stjärnhimlen för att sedan skifta till en solstänkt tropisk strand. Musiken, uppbyggd av syntar, ljudeffekter och en dov malande bas, blev alltmer intensiv och komplex ju längre verket pågick. En storartad upplevelse.

Aron Lamms kortfilm Dream beach var på engelska och skildrade en drömstrand med klarblå vågor, utan människor i sikte. Speakerrösten reflekterade kring huruvida drömmar är falska minnen eller om det är drömmarna som i själva verket är det sanna och verkligheten bara bleka fragment av denna sanning. Filmen skapade sin egen gäckande värld och såväl ljussättningen som bildkompositionen var av högsta klass.

Kvällen avslutades av en spelning av Ottilia Säll och hennes gitarrist, i samspel med ett bildspel av Erika Svensson. Med två gitarrer och Sälls spröda, själfulla röst blev hennes skimrande vackra musik en kontrast mot de föregående inslagen, samtidigt som hennes vemodigt komplexa låtar stämningsmässigt blev en briljant final på en Bruskväll som kommer att stanna i tankarna länge.

Musik

Brus
Konserthuset, onsdag

Bäst: Samspelet mellan de medverkandes olika verk, som skapade en helhet större än de enskilda delarna tillsammans.
Sämst: De båda pauserna var lite väl långa.