Maffiga, oförglömliga AC/DC

AC/DC visade med klassiker efter klassiker och en oförglömlig show att de fortfarande är kungar i sin klass, skriver Stefan Warnqvist.

AC/DC:s sångare Brian Johnson på Nya Ullevi i Göteborg.

AC/DC:s sångare Brian Johnson på Nya Ullevi i Göteborg.

Foto: Adam Ihse / SCANPIX /

Konsert2010-06-04 10:14
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Minuterna innan giganterna AC/DC ska gå på scenen på Stockholms stadion infinner sig både förväntningar och farhågor. Man kan nästan ta för givet att de kommer bjuda på en storslagen show, men är de verkligen fortfarande ett relevant rockband? Är de inte snarare ett sorts turnerande Disneyland eller McDonalds? Innehållsdeklarationen är på förhand given.
Men sådana tankar ger sig snabbt iväg när showen drar igång. Visst fyrar de av alla trumfkort – men vilka trumfkort!

En animerad film visar ett skenande tåg med gitarristen Angus Young som eldare. Några raketer fyras av och ett maffigt elgitarriff fyller Stadion. När röken lagt sig är de fem medlemmarna på plats och drar igång med Rock’n’roll train från senaste albumet Black ice.

Ständigt skoluniformsklädde Angus Young beger sig ut på en ramp som sträcker sig ut i publiken, bjuder på sin berömda ”duckwalk” och ett gitarrsolo lika maniskt som intensivt. Han får sällskap av sångaren Brian Johnson, sin vana trogen klädd i Tuffa Viktor-keps och en svart väst. De tre övriga – gitarristen Malcolm Young, basisten Cliff Williams och trummisen Phil Rudd – håller sig i bakgrunden men ger låtarna självsäker tyngd och kraft.

Klassikerna kommer slag i slag. Back in black, Dirty deeds done dirt cheap, Shot down in flames och Thunderstruck bränns av i början av spelningen och triumfen är redan där ett faktum.

Angus Young far som en guttaperka-boll över hela scenen och visar hela tiden vilken makalös gitarrist han är, vare sig han springer runt, står på knä eller ligger på rygg och spelar. I den egentligen rätt sega låten The jack gör han, med stor glimt i ögat och pantomimgester, sin klassiska stripteasedans. Iklädd bara shorts och vita tubsockor fortsätter han sedan resten av spelningen.

Det blir som väntat slag från en gigantisk klocka i Hells bells, en maffig uppblåsbar docka i Whole lotta Rosie, explosioner i TNT och kanonsaluter i avslutande extranumret For those about to rock (We salute you). Maffigt och storstilat. Kort sagt en oförglömlig show av ett band som förblir kungar i sin klass.

AC/DC
Stadion
Stockholm, torsdag 3 juni