Som en kulturell manifestation av Fredsåret 2014 fick Musik i Uppland i torsdags besök av Vanemuine Symfoniorkester, Tartu, Estland, med gemensamme nämnaren Paul Mägi som chefsdirigent. Vanemuine hade med sig egen solist, den estniske internationellt välkände pianosolisten Ivari Ilja med en imponerande långväxt kroppshydda och en gigantisk uttryckskraft och teknik i sina händer.
I första verket, R Schumanns "Introduktion och Allegro appassionato" F-dur för piano och orkester, var pianistens tekniska briljans något man förväntar sig av en konsertpianist. Men hans samtidiga framhävande av subtila melodilinjer var närmast magisk. Orkestern fraserade flödigt och tätt i klang och rytm som färgrikt ornament. Lysande tolkning.
I Frédéric Chopins "Andante spianato" och "Grande polonaise brilliante" är första delen enbart för piano solo, i polonaisen tillkommer orkestern. I första delen var pianistens två händer oberoende av varandra: vänster hand i ständigt arpeggio-artat utsirat komp; höger hand i ljuvligt ornamenterad melodik. Med polonaisen kom fosterländska uttryck fram i obegränsad briljans. Pianots melodik, löpningar och ornamentik uttrycktes med uttrycksfull dynamik; orkestern bidrog med klangfärg och stämningsstöd. Kan fosterlandskärlek uttryckas via musik som här: Akta er, tyranner!
Konserten avslutades ett eget fosterländskt verk, den estniske tonsättaren Villem Kapps "Symfoni nr 2 c-moll". Verket, skrivet för stor orkester, utnyttjar senromantisk klang med modernare klangtillägg ibland. Musikens uttryckssätt, med en blandning av vemod och ett slags bister humor plus icke obetydliga folkloristiska inslag, visar både på en lysande instrumentation från tonsättarens sida samt en lika lysande instudering/tolkning från orkesterns. Musikens enorma dynamiska omfång togs ytterst väl omhand i orkestral prakt, samtidigt som viktiga soloinsat- ser kunde märkas från klarinett, basklarinett, flöjt och valthorn.
Publikens jubel vid symfonins slut var intensivt och långvarigt, så Vanemuine och Mägi rev av ett elegant extranummer. Tjosan!
En bättre förkunnelse om fred och samverkan kunde vi knappast ha fått än just detta musikerbesök. Välkomna åter, Vanemuine och Mägi!