Bra gospel handlar nästan mer om inlevelse än om skicklighet och på det planet fattas ingenting när det kommer till Uppsalakören the Gloryfires. Både körsångarna och musikerna var taggade till max från start när de klev in på scenen till ett tungt housebeat och rev av en hyperenergisk version av How I got over. Sal B i Konserthuset kändes som en sydstatskyrka från första stund.
I alla fall från scenhållet. Publiken var inte riktigt lika saliga även om responsen var bra om man jämför med en vanlig konsertkväll. På den här konserten gjorde The Gloryfires en helt ny repertoar som främst bestod av låtar av kända artister som Aretha Franklin, Dolly Parton, Elvis, Bob Dylan, Bruce Springsteen och Sting. Den gemensamma nämnaren var att sångerna var religiösa och förstås att de gjorde sig bra i gospeltappning.
Urvalet blev därför ganska okonventionellt. Eric Claptons Runnin’ on faith Bob Dylans Saved och Dolly Partons Jesus and gravity hör inte till artisternas största hits. Nackdelen med att välja låtar av kända artister som de flesta hört tidigare är att det blir svårt att inte jämföra soloinsatserna med originalversionerna och även om alla gjorde ett bra jobb var glappet stort. Artister som Springsteen, Parton och Franklin går inte att komma i närheten av.
Bortsett från den parentesen var det en lyckad låtlista som var både varierad, stark och lätt att ta till sig. Ledorden för kvällen var att se ljust på framtiden, våga blicka in i fjärran och låta hoppet styra. Och under de bästa delarna, som i Oh Mary don’t you weep, God’s radar och The Seeker var det svårt att tänka på något annat sätt.