Bra gospel handlar nÀstan mer om inlevelse Àn om skicklighet och pÄ det planet fattas ingenting nÀr det kommer till Uppsalakören the Gloryfires. BÄde körsÄngarna och musikerna var taggade till max frÄn start nÀr de klev in pÄ scenen till ett tungt housebeat och rev av en hyperenergisk version av How I got over. Sal B i Konserthuset kÀndes som en sydstatskyrka frÄn första stund.
I alla fall frÄn scenhÄllet. Publiken var inte riktigt lika saliga Àven om responsen var bra om man jÀmför med en vanlig konsertkvÀll. PÄ den hÀr konserten gjorde The Gloryfires en helt ny repertoar som frÀmst bestod av lÄtar av kÀnda artister som Aretha Franklin, Dolly Parton, Elvis, Bob Dylan, Bruce Springsteen och Sting. Den gemensamma nÀmnaren var att sÄngerna var religiösa och förstÄs att de gjorde sig bra i gospeltappning.
Urvalet blev dĂ€rför ganska okonventionellt. Eric Claptons Runninâ on faith Bob Dylans Saved och Dolly Partons Jesus and gravity hör inte till artisternas största hits. Nackdelen med att vĂ€lja lĂ„tar av kĂ€nda artister som de flesta hört tidigare Ă€r att det blir svĂ„rt att inte jĂ€mföra soloinsatserna med originalversionerna och Ă€ven om alla gjorde ett bra jobb var glappet stort. Artister som Springsteen, Parton och Franklin gĂ„r inte att komma i nĂ€rheten av.
Bortsett frĂ„n den parentesen var det en lyckad lĂ„tlista som var bĂ„de varierad, stark och lĂ€tt att ta till sig. Ledorden för kvĂ€llen var att se ljust pĂ„ framtiden, vĂ„ga blicka in i fjĂ€rran och lĂ„ta hoppet styra. Och under de bĂ€sta delarna, som i Oh Mary donât you weep, Godâs radar och The Seeker var det svĂ„rt att tĂ€nka pĂ„ nĂ„got annat sĂ€tt.