Haydnglädje med stråk av vemod

Genom åren har Dina Schneidermann hänfört sin stora publik här i Uppsala och runt om i världen med sin bländande teknik. Dina Schneidermann är virtuos på sitt instrument, men en konsert med henne som solist är så mycket mer än teknisk briljans. Det är den djupborrande tolkningen av musiken med resonansbotten i de egna livserfarenheterna som ger tyngd och dignitet åt hennes spel. När Dina Schneidermann spelar handlar det om livet självt. Det är detta hennes omutliga allvar i relation till musiken som föder de magiska ögonblick då musiken träffar publiken mitt i hjärtat med hela sin storhet, sitt sköra väsen och sin skönhet.

I söndags kväll hände det igen i Sävja kyrka där extrastolar måste sättas in för att ge plats åt den stora publik som trotsat ymnigt snöfall, kyla och mörker för att få höra Uppsala Kammarensemble och Dina Schneidermann framföra inte mindre än tre violinkonserter av en ung Joseph Haydn, komponerade under hans tid som musiker hos furst Esterházy i Österrike.
Ett särmärke för den här ensemblen och dess ledare har blivit att gärna presentera flera verk av en och samme tonsättare vid ett konserttillfälle. För att ge publiken möjlighet att själv uppleva ett konstnärskaps utveckling. Nu kunde var och en höra hur violinkonserterna i C-dur, G-dur och B-dur, spelade i den ordning de tillkom på 1760-talet, utvecklade ett alltmer komplext tonspråk och inte minst hur solostämman efter hand blev allt mer integrerad med helheten.

Samtidigt inträffade det ovanliga att man redan i kadensen till den första konserten fick uppleva en musikalisk klimax, något som annars ofta brukar komma först vid slutet av en konsert. Det var en storartad musikalisk upplevelse, som följdes av ett musicerande präglat av en betydande energi i allegrosatserna och en mer meditativ stillhet i andantesatserna.
Ett par av Tomas Tranströmers dikter, C-dur och Allegro, båda med musikalisk metaforik, lästes av kvällens värd, Tomas Anderman. Texterna rymmer oöverträffade formuleringar kring musikens märkliga förmåga att gestalta det fundamentalt mänskliga, och läsningen fördjupade tveklöst den musikaliska upplevelsen.
Med poetens ord hissades Haydnflaggan högt över vardagsoron denna kväll i Sävja kyrka. Och nog log vi alla "bakom uppfällda kragar" när vi sökte oss hemåt i februarikvällen sedan extranumret klingat ut.

Haydnglädje med stråk av vemod

När Uppsalaviolinisten Dina Schneidermann höjer stråken finns det skäl att förvänta sig något alldeles extra.