Få skarpa skott med Vapnet
Vapnets spelning på Västmanlands-Dala nation levde inte riktigt upp till de höga förväntningarna, skriver Stefan Warnqvist.
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
En spelning med Vapnet har med andra ord alla förutsättningar att bli en oförglömlig upplevelse, i synnerhet inför en publik som närmar sig sommarlov efter vårterminens slit.
Kanske var förväntningarna för högt ställda, men deras spelning på Västmanlands-Dala nation saknade en hel del av den originalitet och unika energi som annars kännetecknar gruppen.
Denna gång kändes de mer som ett konventionellt band bland många andra, trots att publikfavoriter som Thoméegränd, Kalla mig och Stuguvägen fanns med på låtlistan. Bäst var istället Förtjäna mig själv från nya minialbumet Något nytt dåligt har hänt.
Att Martin Abrahamsson är en begåvad låtskrivare behöver man dock inte tvivla på, och de nya låtarna visar att han har förmågan att både förnya och förbättra sig. Sångaren Martin Hanbergs röst tycks dessutom må utomordentligt bra ihop med de fartfyllda gitarrslingorna och Anna Modins tvärflöjt och melodika, som utsmyckade de dansanta poprefrängerna.
Publiken som helhet verkade ha en kluven inställning till spelningen. När Vapnet avslutade det ordinarie setet ropade ungefär hälften av åhörarna på extranummer, medan en stor del av andra halvan tog tillfället i akt att bege sig till baren istället.
Den förra kategorin fick dock sin belöning och i de båda extranumrena visade Vapnet äntligen sin fulla potential. Efter en briljant version av Prästgatan från albumet Jag vet hur man väntar följde en glödande version av debutsingeln Ge dom våld. Hade hela spelningen hållit samma klass hade en fjärde kaja landat på denna sida.
Det var inte Vapnets bästa spelning, men tillräckligt bra för att de ska vara värda inträdesbiljetten även nästa gång.
VAPNET
Västmanlands-Dala nation
lördag
Västmanlands-Dala nation
lördag