Konserter den här tiden brukar ofta handla om lättsam och inställsam underhållning, men de skulle också kunna handla om att summera det som hänt sedan förra nyåret. På sitt patenterade pessimistiska vis kör Bo Kaspers Orkester på det senare alternativet när de drar igång med Vilket år och refrängen ”vilket jävla år”.
Det är surmulet och melankoliskt med en smygande ångest, men också med ett sväng som fångat en betydande del av landets befolkning och gör att bandet kan spela på större och större scener i Uppsala.
- Snart kan vi hyra Fyrishov eller Studenternas IP, skojar Bo Sundström.
Genom åren har Bo Kaspers Orkester klätt sina låtar i lite skiftande skrudar. Jazz, soul, latinamerikanskt, funk och ruffig rock. Men grundreceptet har hela tiden varit konstant. Vuxna popsånger med kluriga vardagsbetraktelser och en småsofistikerad musik.
Även om Bo Sundström och company aldrig bjudit på några komplexa mästerverk till kompositioner så är det alltid kvalitativt. Några riktiga blundrar märks sällan av, varken text- eller musikmässigt. Det gäller både på skiva och live. Oavsett genreinfluenser så får bandet det att låta bra och svänga till här och där. I konsertsammanhang ger Sundströms karismatiska scenpersonlighet också en extra dimension. Mot den småbuttriga fonden behöver han inte göra mycket för att det ska få stor effekt. Några lustiga danssteg räcker för att publiken ska haja till.
En förutsättning för stora framgångar är också närheten till humorn. Om allt bara var melankoliskt och grått skulle det bli för mycket för de flesta. Det är kargt men roligt när en låt tillägnas de nyseparerade och bittra människorna i publiken. De bör vara mellan 5-10 procent enligt Bo Sundströms kalkyler. Roligt också när han imiterar Pugh Rogefeldt i spekulationerna om hur en Bo Kaspers Orkester-låt skulle låta i en Så mycket bättre-tolkning.
Den självklara invändningen är att konserten inte bjuder på några som helst överraskningar. Men som enda riktiga förbehåll står det sig ganska slätt. Bo Kaspers Orkester är konsekventa och har aldrig utgett sig för något annat.