De stora banden krockade

Mycket var sig likt på Hultsfredsfestivalens andra dag: bra musik, glada miner - men glest med folk, skriver Jon Mauno Petterson.

SIGTUNA 20130614
Irländska bandet My Bloody Valentine spelar på Hultsfredsfestivalen i Sigtuna på fredagen.
Foto Christine Olsson / SCANPIX / Kod 10430

SIGTUNA 20130614 Irländska bandet My Bloody Valentine spelar på Hultsfredsfestivalen i Sigtuna på fredagen. Foto Christine Olsson / SCANPIX / Kod 10430

Foto: CHRISTINE OLSSON / SCANPIX

Konsert2013-06-14 22:44
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det var både lättade och glada miner när solen äntlingen tittade ner på festivalbesökarna i Stoxa. Trots att solen bara kikade fram sporadiskt spred den mer glädje än något band på festivalen.
– Vi måste göra ett solhopp! ropar en tjej till sin vän, innan hon tar henne i handen och hoppar upp i luften.

När Kings of Convenience intog den stora scenen på området kändes det som att stora delar av publiken njöt mer av solen än av själva framträdandet. Eller så var det en kombination. Solen tillsammans med norrmännens väldstämda röster, akompanjerat av en vacker gitarr skapade en oerhört lugn och avslappnad stämning. Kanske för avslappnad. Publiken vaknar dock till när norrmännen på knackig svenska berättar att de gillar skagenröra.
– Jag älskar skagenröra! skriker en tjej i publiken som svar.

Det verkar inte krävas mycket för att göra publiken glad när solen skiner.
Att vädret varit en av festivalens stora motgångar råder det ingen tvekan om. Men festivalen har fler problem än så. Det är glest med folk. För problemet med att boka många duktiga artister är att deras framträdanden tenderar att krocka med varandra. Och när en festival sålt färre biljetter än budgeterat och har vädergudarna emot sig så blir det tyvärr glest framför scenerna. My Bloody Valentine spelade exempelvis inför ett förvånansvärt liten publik samtidigt som Savages körde på scenen bredvid. De konkurrerar ut varandra, precis som festivalerna i Sverige.

Och även om en spelning håller hög klass känns det som att någonting fattas när det är glesbefolkat på de stora fälten framför de större scenerna.
Nathalie "Cleo" Missaoui hade turen att bli inbokad på en av de mindre scenerna på festivalområdet. Turen: scenen ligger i ett tält. När regnet öste ner framför de stora scenerna så blev hennes lilla tält en varm, liten gryta. Om värmen berodde på att det var innuti ett tält eller om det var på grund av all den energi Cleo sprider är svårt att avgöra. Men när hon stänkte ur sig rap-rader till tonerna av rock och en melodisk saxofon blev det bra. Faktiskt väldigt bra. Att Promoe från Looptroop dök in och gästade över en vers som uppvärmning inför sitt eget framträdande på den stora scenen var som pricken över i:et.

Mindre en timmen senare ser vi Promoe igen, fast den här gången på den stora scenen. Hans Looptroop Rockers brände av både gamla och nya låtar till publikens stora jubel. Att Cleo hoppade in, som tack för senast, gjorde inte saken sämre.
– Ni är tappra som trotsar regnet, ropade Promoe till den jublande publiken.

Frågan är hur många som kommer vara tappra i morgon. Och nästa år.