Behärskad musikalisk hänryckning

Söndagens vårkonsert i domkyrkan präglades av obalans i framförandet. Men kören a capella visade friskhet i framförandet, tycker Anders Bragsjö.

Konsert2009-05-26 10:21
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Den klassiska vårkonsert Schola Cantorum med flera bjöd in till i domkyrkan på söndag kväll ägnades nog mer åt andliga känslors uppvaknande i pingstens tid än årstiden i sig. Med Joseph Haydns Missa brevis St Joannis de Deo (kallad "orgelsolomässan") gavs konserten en högtidlig start.
Trots bra nyansering och frasering från såväl kör, stråkorkester och orgel, präglades tyvärr framförandet av avsevärd obalans. Kören hade ofta svårt att göra sig hörd gentemot både stråkar och för stark generalbasorgel. Ofta underintonerande sopraner och en tolkningsstelhet beroende på alltför idogt notplirande kör minskade det annars goda intrycket. Höjdpunkten kom i Benedictus-satsen, där orgelsolo, sopran- solo och stråkorkester sammusicerade alldeles utmärkt. Mässans lågmälda slut var också mycket vackert.

I två vårsånger av Felix Mendelssohn visade kören a cappella upp en helt annan friskhet i frasering, klang och detaljrikedom. Samme tonsättares Hear my prayer för sopransolo, orgel och kör blev till en betagande blandning av viktoriansk prakt och pastoralt klingande bön. Uttrycksfullt tolkat, med extra plus för Elin Manells vackra solo.
Oskar Lindbergs kända körstycke "Pingst", i utvidgat arrangemang för stråkorkester helt enkelt kallat Adagio, framfördes klangrikt flödigt och romantiskt av Uppsala Kammarstråkar.

Ordinarie konsertslut blev så J S Bachs koralmotett Jesu meine Freude, där sex koralverser blandas med friare motettsatser över texter ur Paulus brev till romarna. Motetten framfördes som den skall, med kör, generalbas och colla parte-spelande instrument (här stråkar). Att polyfona partier ibland kändes lite röriga skyller vi på kyrkans akustik. Men i den femte koralversen, där fria sopran- och tenorstämmor ställs mot altstämmans då och då sjungna koralfras, kunde gott koralen ha utförts tydligare. Men totalt sett var det en livlig, engagerad tolkning.
Med W Åhléns ljuvliga sommarpsalm En vänlig grönskas rika dräkt som extrainsatt inslag leddes vi mjukt in till en åtminstone andligt varm sommar.
Musik
Uppsala domkyrka
Schola Cantorum
Uppsala Kammarstråkar
Elin Manell, sopransolo
Andrew Canning, orgel
Olle Johansson, dirigent