Avslutning med glänsande pärlor

Den internationella Uppsalafestivalen för sakral musik avslutades i söndags mycket värdigt med ett pärlband av kompositioner, skriver Gunnar Tibell.

Konsert2011-11-07 15:01
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den internationella Uppsalafestivalen för sakral musik avslutades i söndags mycket värdigt med ett pärlband av kompositioner ur den välkända repertoaren från tre århundraden för kör, solister och orkester – Sacred Pearls.
De två blandade ”universitetskörerna”, Allmänna Sången och Uppsala Akademiska Kammarkör liksom gästerna, Gävle Symfoniorkester och två solister, sopranen Elin Rombo och Lars Johansson Brissman, baryton, fyllde Stora salen i Musikens hus. Publiken visade sig innehålla ett stort antal sångare som i finalen kallades upp på scenen för att delta i Hallelujakören ur Händels Messias, allt under ledning av universitetets körprofessor, Stefan Parkman.

Programmet inleddes med Gloria av Francis Poulenc. De två inledande satserna satte genast de inblandade körerna på prov som klarades med glans. Speciellt den andra, Laudamus te, bjuder på mycket intressanta rytmiska och dynamiska variationer. Ur Faurés flitigt spelade Requiem framfördes tre satser, Pie Jesu med Elin Rombo som solist i en innerlig tolkning, Agnus Dei med en magnifikt klingande kör och Hostias – Libera me, tolkade av konsertens barytonsolist som kallats in som vikarie mindre än ett dygn i förväg men visade sig fullt ut behärska verket.

I Brahms Requiem återkom solisterna i verkets femte (sopran) och sjätte (baryton) satser efter körens budskap i den centralt placerade fjärde satsen, Wie lieblich sind deine Wohnungen. Elin Rombos text Ihr habt nur Traurigkeit och Lars Johansson Brissmans Denn wir haben hie keine bleibende Statt framfördes tillsammans med kören.
Efter paus fullbordades pärlbandet med verk av Bach, Mozart och Händel. I Bachs kantat Gloria in excelsis Deo, BWV 191, skötte kören första satsen. Andra satsens Gloria Patri såg tre solister, Elin Rombo, sopran och Stefan Parkman, tenor, tillsammans med Cecilie Löcken, flöjtist i orkestern. De tre bjöd på ett utomordentligt välklingande sammusicerande som ledde fram till finalens körsats Sicut erat in principio.

Mozarts välkända sopranmotett Exsultate Jubilate blev kanske konsertens höjdpunkt – det måste vara svårt att överträffa den virtuosa spänsten och det glänsande välljudet i Elin Rombos framförande tillsammans med gästerna från Gävle. Applåderna blev mäktiga!
Så till sist en gigant inom veckans tema sakral musik, Händel med sitt alltid lika aktuella verk Messias. Tre satser för de officiellt medverkande körerna och till slut Hallelujakören, förstärkt av ett stort antal frivilliga från publiken. Den musikaliska stringensen och den stämning som skapades under hela konserten, till stor del Stefan Parkmans förtjänst, gav en värdig avslutning på årets festival.