Att behärska kördirigering

Först ut var ungerskan Nóra Abaffy, med ytterkoralerna och två innersatser ur J S Bachs motett Jesu, meine Freude. Noggrannt detaljerad frasering gestaltade hon, men både körens storlek och hennes tempoval gjorde tyvärr tolkningen både rörig och onyanserad. Svenskan Eva Laurenstein dirigerade därefter ett Pater noster (Fader vår) tonsatt av ungraren Miklós Csemiczky i nyromantiskt tonspråk. Meditativ och uttrycksfullt gestaltad blev hennes tolkning.

Ny ungersk tonsättning framfördes så, Györgi Orbáns Cor Mundum, nu med franske dirigenten Jerôme Polack. Dubbelkörig musik som innehöll mycket stor dynamik och lika stora krav på röstomfång vilket tolkades med inlevelse. Två franska tonsättare, Maurice Duruflé och Jean Martinon, med var sina helt temperamentsskiftande verk blev kongenialt uttolkade under svenske dirigenten Olof Oscarsons ledning.

Ännu en motett av Duruflé, nu för damkör och med livligare musiktemperament, samt en sång av Maurice Ravel med typisk harmonik o melodik kryddad av såväl sopran- som tenorsolo, tolkades mycket bra av ungerske dirigenten Lörinc Bubno.

Sven-David Sandström har åtagit sig att omvandla J S Bachs målande tonspråk till modernt "tonomålstalande". Han komponerar egna motetter till precis de texter som J S Bach har använt. Fürchte dich nicht (frukta inte), där tumultartade frukta ställs mot försäkrande trygga inte, allt inramat av tröstande koraltoner, är ett praktfullt typexempel. Tolkningsmässigt både extremt svår och vacker musik, något som såväl kör som tyske dirigenten Christian Meister lyckades utmärkt med.

Konsertens sista verk av finländske tonsättaren Jaako Mäntyjärvi fick arbetsnamnet "Etyd", då verket vare sig har och ännu ej får uruppföras. Återkommer i höst! Detta fragment, alltså, framfördes under ledning av tyske dirigenten Michael Käsbauer. Ett kalejdoskopiskt verk är det, både textmässigt och musikaliskt, med citat ur såväl Nya som Gamla testamentet och i motsvarande grad skiftande tonspråk. Tonal/fri- tonal musik brottas med extremt röstomfång och lika extrem dynamik. Mästerligt uttolkat av både kör och dirigent. Det är bara att utgå från att den andra redovis- nigskonserten blev lika bra som den första.