Gustav Sjökvists Kammarkör och alten Anna Larsson var återkommande gäster medan musikerna denna gång med undantag för konsertmästaren Klara Hellgren hade hämtats ur Sveriges Radios symfoniorkester. Alla gjorde fullödiga insatser. Början med Magnificat anima mea ur J S Bachs Magnificat blev litet ostyrig men Sanctus ur Frank Martins Mässa för dubbelkör var en fullträff. Anna Larsson framförde så gediget Fac ut portem Christi mortem ur Pergolesis Stabat Mater.
De tre följande inslagen tillägnades tre personer som artisterna särskilt mindes och saknade. Jan Sandströms tonsättning av den bortgångne poeten Tomas Tranströmers dikt Landskap med solar kombinerades med 1400-tals-kompositören Heinrich Isaacs Innsbruck ich muss dich lassen som både dikten och Sandströms verk refererar till. Gustav Sjökvists kör tillägnade sin ledare As you are, en vacker ballad av Nils Lindberg. Och vi var många som mindes dirigentens bror, den geniale, tragiskt bortgångne artisten Håkan Parkman, som sagt att Max Regers Der Mensch lebt und bestehet nur eine kleine Zeit var det vackraste han hört. Ingen kunde undgå att gripas.
Efter altarian Erbarme dich med solon av Anna Larsson och Klara Hellgren steg humöret med C P E Bachs jublande glada Magnificat anima mea.
Ett lysande framförande av Singet dem Herrn ein neues Lied av J S Bach, följdes av ett uruppförande av ännu ett imponerande verk av den brådmogne Uppsalakompositören Alexander Jan Öberg med text hämtad från Jobs bok. Vemodig, klusterliknande körklang. Anna Larsson briljerade i Der Einsame im Herbst från Mahlers Das Lied von der Erde. Rachmaninovs Bogoroditse devo var oerhört vacker och perfekt samsjungen.
Ett kraftfullt framförande av Kyrie och Dies Irae-satserna ur Mozarts Requiem ledde över till arian He was despised ur Händels Messias. Anna Larsson gestaltade profetian om Jesu kval med en inlevelse som inte kunde undgå att röra åhörarna.
Ytterligare några satser ut Messias i bearbetning av Mozart var roliga att lyssna till och den traditionella avslutningen där alla i publiken som ville förenade sig med körer och solister i framförandet av Halleluja-kören vände den meditativa stämningen till glad förtröstan.