Advent eller jul - nu börjas det!

En konsert värd att höra igen, tycker Anders Bragsjö om Allmänna sångens julgala.

Allmänna sången.

Allmänna sången.

Foto: Staffan Claesson

Konsert2013-11-30 21:45
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Redan i trappan upp till Rikssalen undfägnades man med julsånger framförda av smärre körgrupper, men det var inte förrän hela kören sjungande tågade in som publiken "inringades".
Först unisont och sedan arrad version av adventspsalmen Bereden väg.., här i Boda-version, det var då konserten började på riktigt. Vi ha r klivit in i adventstiden och julen står för dörren så varför inte fläska på med musik avpassad för allt, glad eller eftertänksam i skön blandning?

Visornas antal var legio, med särskilt intresse för sångerna av rysk (N Golovanov) och norsk (E Grieg) härkomst vilka sjöngs mycket vårdat av mans- och därpå damkör. En klangpräktig och rikt harmoniserad Julsång av H Alfvén verkade stundtals överstiga körens förmåga, men sången ”Guds son är född” i arr. av O Olsson framfördes föredömligt..

Programmets höjdpunkter var av den arten att man gärna skulle vilja höra om konserten några gånger till: först en komposition av den unge brittiske tonsättaren A Campkin, O magnum mysterium. Ett fängslande, både bitonalt och fritonalt verk med stor dynamik och svåra krav på röstomfång, mycket vårdat, inlevelsefullt och skickligt tolkat. Ur F Martins Mässa för dubbelkör framför- des tre satser: Gloria, Credo och Sanctus. Verket var uppenbart noga instuderat och framfördes engagerat med sina både virvlande och massiva klanger. Det skulle kommit ännu bättre till sin rätt vid ett framförande i bättre = större akustik, men den koncentrerade uppbyggnaden av den väldiga Sanctus-satsen var snudd på överväldigande. J Sandströms sammanställning av M Praetorius´ julsång Det är en ros utsprungen, framförd av solokvartett, med ett tillfogat ”klangdis” utfört av den stora kören, är obeskrivligt vackert. Det är bara att tacka!

P Grittons körversion av ett Three-minute Messiah bjöd på ett ohämmat roligt musik- och gestikpotpurri.

Konsertslutet? Jo, första advents mest populära hymn, O Olssons Advent för kör och orgel, här av kördirigenten själv bearbetat till tvåkörigt helt vokalt verk. En på sitt sätt högtidlig avslutning på en konsert som repriseras på självaste första advent. Missa inte den!