Konsert
Stenhammarkvartetten
Peter Olofsson och Per Öman, violin, Tony Bauer, viola, och Mats Olofsson cello.
Missionskyrkan, 17/10
Det är glädjande att Stenhammarkvartetten, som får erbjudanden om engagemang från många länder, vill återvända till Uppsala. Det är en njutning att, som skedde även denna kväll, få uppleva framförandet av några av musikhistoriens finaste och svåraste verk. Få stråkkvartetter, om ens någon, är lika samspelta – ingen missar en insats med ens bråkdelen av en sekund. Det är inte fyra skickliga musiker man hör, det är en enda besjälad organism.
Kan det bli bättre?
Schuberts kvartettsats i c-moll hanterades av kvartetten energiskt men kontrollerat, med varsamt handlag och utan överdrifter.
Den därpå följande Bartóks tredje stråkkvartett var en överväldigande upplevelse. Dess fyra sammanhängande delar gavs var och en en egen tydlig profil. Första delen spelades mjukt återhållet, den andra desto mera uttrycksfullt. Den kraftfulla tredje delen var en uppladdning som kulminerade i den avslutande explosiva codan, fylld av vrede och upproriskhet som man kan härleda till den politiska situationen i Europa i slutet på 1930-talet (som för övrigt börjar få likheter med vår egen tid).
Kort sagt, ett helgjutet framförande. Ändå kom jag på mig själv med att sakna något. Kanske var framförandet en smula för polerat? Blev vreden för kontrollerad? I konsertens avslutande verk, den andra av Beethovens tre Rasumovskijkvartetter, återkom detta intryck. Även detta verk var enastående välspelat och framförandet synnerligen njutbart, men det finns ställen i verket, till exempel i andra satsens Adagio, där kompositören antyder mörka känslodjup under de tuktade tonbågarna. Dessa djup förblev outforskade denna kväll, kvartetten tog inga chanser.
Det är nog orättvist att en kväll, när en musikensemble presenterar och exekverar ett helt underbart program, efterlysa ytterligare något. Men är detta inte kritikens uppgift, att aldrig vara helt nöjd utan att ständigt försöka frammana, eller framlocka, någonting som kanske skulle kunna göra en upplevelse ännu bättre?
Med detta sagt, kommer jag nu att ägna resten av kvällen åt att med slutna ögon i minnet återuppleva den fantastiska konsert som Stenhammarkvartetten gav oss på måndagskvällen.