Henrik Malm Lindberg har läst en ny biografi om den amerikanska och konstaterar att är hans budskap fortfarande aktuellt. Det står klart efter att ha läst om den amerikanska människorättskämpen, skriver Henrik Malm Lindberg.
Som nybliven student i Uppsala fascinerades jag av monumentet Befrielse vid Martin Luther Kings plan bakom Universitetshuset: Två händer som mödosamt bänder upp varsina stänger för att komma loss. Att själva monumentet restes berodde på att den amerikanske medborgarrättsledaren skulle ha deltagit på Världskyrkomötet i Uppsala sommaren 1968. Men han kom aldrig.
Den tredje april 1968 predikade Martin Luther King i Memphis Tennessee. Han beskrev den stora revolution som skedde för mänskliga rättigheter världen över. Inför entusiastiska åhörare skildrade han renhållningsarbetarnas strejk i staden och drog paralleller till Jesu liknelse om den barmhärtige samariten. Ett tema i talet var dödens närvaro: Knivattacken 1958 och de otaliga nya hot som King mottagit ”från några av våra sjuka vita bröder”.
Inne i salen fanns värme, medmänsklighet och förhoppningar om rättvisa. Utanför rådde ett olycksbådande oväder. Samtidigt som King predikade hade James Earl Ray kommit till Memphis, fylld med hat och med ett nyinköpt Remington-gevär. Dagen därpå hade King gått ut på balkongen från rum 306 där han brukade stanna under resor. På honom väntade James Earl Ray, och med ett välriktat skott tog Martin Luther Kings liv slut.
Idag, ett halvsekel efter att King blev mördad, den fjärde april 1968, så är hans budskap fortfarande aktuellt. Det står klart efter att ha läst Lars-Åke Augustssons biografi och han är bara en av många svenskar som behandlat rasfrågan i USA. Alltifrån Fredrika Bremer, via Gunnar Myrdals amerikanska dilemma och Göran Rosenbergs skildringar, så har frågan berört och fortsätter att beröra oss. Augustsson bok är lika delar biografi och ett personligt tecknat samtidsreportage som följer i Kings och i rasismens fotspår.
Trots att familjen King tillhörde de mera välbeställda bland Atlantas svarta, räknades de inte som fullvärdiga amerikaner. Detta blev den 6-årige Martin varse av en lekkamrat, vars far – en vit butiksägare – förbjudit honom att leka med barn av annan hudfärg.
Den unge King visade sig ha både läshuvud och talets gåva, men samtidigt också ett stort mått av empati. Delvis av det skälet valde han att inte gå den akademiska bana som många av hans lärare i Boston hade föredragit. Istället bestämde han sig för att bli pastor inom baptistkyrkan i Montgomery, Alabama och ”leva i Södern för det är där jag behövs”.
Augustsson visar att Martin Luther Kings storhet låg på många plan. Hans ord i form av tal och predikningar är det som vi minns bäst, men han var också en framstående organisatör som byggde upp och ledde Southern Christian Leadership Conference. King var också aktivist och stod i första ledet när bojkotter, strejker och demonstrationer hölls mot segregeringen i Södern. Hans orädda stil entusiasmerade anhängarna och gav dem kraft att fortsätta trotsa batongslag, bett av polishundar – och stundom ännu värre övergrepp.
Författaren väjer inte för de mindre smickrande delarna hos huvudpersonen. Kvinnoaffärer kantade den inte så fromme baptistpastorns liv och han lånade gärna andras ord lite väl frikostigt. Många av King berömda tal, och till och med delar av hans doktorsavhandling, överskrider gränsen till plagiat.
Augustsson gör en viktig notering vad gäller Kings budskap eftersom många har fångats av hans målande beskrivningar och abstrakta metaforer i vissa tal. Mycket, också i talen, rörde konkreta krav på förbättringar av levnadsstandarden, och ekonomisk rättvisa. Det handlade inte bara om att få tillträde till lunchrestaurangerna, utan också att få råd att äta där.
Blev då Kings dröm, om ett samhälle med rättvisa och broderskap, sann? Mycket har uppnåtts: Lagarna påbjuder inte längre segregering och utestänger inte längre svarta från jobb och utbildning. Samma sak gäller möjligheten att välja och bli vald till politiska ämbeten – Obamas presidentskap är det yttersta beviset för detta.
På andra områden är utvecklingen dyster. Även om lagen nu är lika för alla slår ibland tillämpningen oproportionerligt hårt mot vissa minoriteter. Augustsson exemplifierar här med kriget mot drogerna som varje amerikansk president sedan Nixon har fört. Medan majoriteten som använder illegal narkotika är vita, har tre fjärdedelar av dem som dömts till fängelse för detta brott varit svarta eller hispanics. Likaså finns problem inom rättssystemet där polisiärt övervåld mot afroamerikaner fortfarande förekommer.
Femtio år efter skottet i Memphis Tennessee finns åtskilligt aktuellt av Martin Luther Kings kamp och budskap. Drömmen om befrielse lever, men behöver också hållas levande.