Det är inte särskilt ofta man i Sverige får möjlighet att stifta bekantskap med den ukrainska musiken. Måndagens konsert i Missionskyrkan, given i Kammarmusikföreningens regi, var således en unik sådan, där de båda ukrainskfödda musikerna Natalya Pasichnyk och Lidiya Futorska bjöd på en fascinerande odyssé genom landets mångskiftande klassiska musikhistoria.
Programmet bestod av en väl avvägd kombination av virtuositet och djup melankoli; ”Allegro” av Yuly S Meytus och Mykola Lysenkos ukrainska rapsodi ”Dumka-shumka” var lika mycket en uppvisning i teknisk briljans som ett uttryck för den ”nationella folksjälen”. Två kortare, modernistiskt influerade pianostycken, ”Consolation op 9” av Viktor Kosenko och Valentyn Sylvestrovs ”Bagattelle 1”, skapade, sin enkelhet till trots, kontemplativ musikpoesi av yppersta klass. Mycket intressant var det även att höra ”Violinsonat i C-dur” av Maxym Berezovski, Ukrainas egen Mozart, där Lidiya Futorskas luftigt lätta violinton gjorde detta välkomponerade verk full rättvisa.
Det ukrainska temat blandades upp med ett antal inom den klassiska standardrepertoaren mer kända verk, såsom Frédérik Chopins fjärde ballad i f-moll. Alberto Ginasteras publikbefriande ”3 Argentinska danser” var en av kvällens absoluta höjdpunkter; Natalya Pasichnyk lyfte fint fram den andra satsens dova expressivitet och i den avslutande dansens vilda, energiska rytmer slog det riktigt gnistor om hennes pianospel. Avslutningsvis framfördes Myroslav Skoryks smärtsamt vackra ”Melodie”, vars slaviska vemod och innerliga längtan dröjde sig kvar långt efter konsertens slut.