Vem minns inte de tråkiga vuxenkalasen från barndomen?

Uppsalaillustratören Aron Landahls nya bok skildrar lekens vindlingar och språngbrädor. I ”Buren” släpper barnen loss fantasin.

Aron Landahl

Aron Landahl

Foto: Göran Sterner

Recension2025-03-25 13:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Bilderbok

Aron Landahl & Mark Wallenius
Buren
Alfabeta

Med prisade boken "Alla äter alla" säkerställde Aron Landahl sin position som en av Sveriges främsta barnboksillustratörer. Hans verk är drömlika och samtidigt exakt detaljerade. 

I "Buren" visar Aron Landahl prov på sin förmåga att avbilda människors – och inte minst barns – mimik och kroppsspråk. Bland storvulna blåsiga landskap och fladdrande insekter är hela tiden barnet i fokus.

Bilderboken "Buren" har Aron Landahl gjort i samarbete med författaren Mark Wallenius, en skolkamrat från uppväxten i Visby. "Buren" beskrivs som en berättelse om frihet. Men jag upplever snarare att den skildrar lekens vindlingar och språngbrädor. 

undefined
I "Buren" visar Aron Landahl prov på sin förmåga att avbilda barns mimik och kroppsspråk.

Vem minns inte de tråkiga vuxenkalasen från sin barndom? Enda räddningen kunde vara att hitta en ny vän i ungefär ens egen ålder. Här är det flickan Maj som drar med en pojke på äventyr. Hon bygger fantasislott bland molnen. Pojken vill hänga med på flickans upptåg, men han hinner inte alltid med i alla fantasibyggen. 

På en av bilderna tycks Majs kropp felvänd, en signal om att flickan går sin egen väg. Men plötsligt blir pojken undrande. Leken med en ny bekantskap kan snabbt gå från rolig och fri till bångstyrig och orättvis. Ordlöst får berättelsen en ny riktning, en öppning för berättar-jaget att styra narrativet. 

På ett av de sista uppslagen ger Aron Landahl en liten blinkning till sin succébok "Alla äter alla" (Rabén & Sjögren, 2023). Symboliken byggs i flera lager.