En ung tjej begår självmord efter att ha spelat med ett uråldrigt Ouijabräde ensam och hennes vänner bestämmer sig för att undersöka hennes död. Detta leder till att även vännerna börjar spela spelet - något som de förstås får ångra.
Lagom till Halloween släpps skräckfilmen "Ouija" där mörka krafter och andar väcks till liv och skräckslagna tonåringar inte vet vad de ska ta sig till. Skådespeleriet är på lägsta möjliga nivå och dialogen är, om möjligt, ännu sämre.
Första halvan av filmen är så seg att det enda som får mig att ens vilja sitta kvar i salongen är hoppet om att det kanske vänder. Och så kommer det äntligen en liten tvist som faktiskt kan göra filmen något spännande.
Efter cirka fem minuter har dock filmmakarna redan sumpat den chansen och det enda jag kan tänka på är att man kanske borde kolla in både källaren och vinden innan man köper sig ett nytt hus.
Väldigt lite tid läggs på att faktiskt reda ut hur man stoppar allt det onda, trots att alla rollfigurer är väl medvetna om tidspressen. I stället väntar varje person i gänget på att luras in i mörkret och utsätta sig själv för idiotiska situationer som man definitivt borde undvika när man vet att en aggressiv ande är ute efter första bästa möjlighet att förgöra en.
När det uppenbarligen inte fungerar med den fattiga handlingen som inte kommer med någonting nytt överhuvudtaget provar man i stället att skrämmas med ljudeffekter. Det går inte heller särskilt bra.
Om du trots allt känner behovet av att se en skräckis på bio under Halloween, se "Annabelle". Även den lämnar en hel del att önska, men i jämförelse med "Ouija" blev den genast betydligt bättre.