Barnlitteratur
Christina Wahldén
Över havet
Natur & Kultur
Mellanåldersboken ”Över havet” utspelar sig under svältens år. Stina, tolv år, och hennes bror Oskar, sju, går hungriga. Berättelsen är ur Stinas perspektiv. Uppsalaförfattaren Christina Wahldén har en sällsam förmåga att fånga barnets blick. Stina berättar rakt om barndom, hunger, syskonskap, familjevåld och orättvisor. Avundsjukt hör Stina på när lillebror sjunger psalmerna han lärt sig i skolan. Han som är pojke får lära sig bokstävernas magi, men inte hon som är flicka. Det är en annan tid – och läsaren, ung som gammal – kastas snabbt in i den.
På omslaget till Över havet (Natur & Kultur, 2025) syns en hoppfull bild av de unga syskonen som seglar över Atlanten. Men den drömlika illustrationen av Elin Eplet Sandström är missvisande. I första halvan av boken breder hopplösheten ut sig. Christina balanserar på gränsen till det alltför tunga. En vinterdag i början av 1870 dör mamma Anna i barnsäng. Andra hälften av boken är mindre svårmodig, och mer äventyrlig. Men marken under syskonen blir ostadigare för varje dag. Helt utan skyddsnät färdas de över Atlanten – så som många ensamkommande flyktingbarn tagit sig över Medelhavet i dag.
Christina Wahldén har skrivit en "Utvandrarna" för barn. Hon har länge velat skriva ”om den stora svenska utvandringen till USA”, berättar hon i efterordet. Många av de som kommit nya till Sverige vet inte att det varit ”ett mycket fattigt land där människor svalt ihjäl” och att många emigrerade. Christina Wahldén är en av Uppsalas mest produktiva författare. Hon har också flerfaldigt prisats för sitt författarskap, samt för flera barn- och ungdomsböcker, som till exempel ”Falafelflickorna” (Rabén & Sjögren, 2022).
Vilhelm Mobergs Utvandrarna (Albert Bonniers Förlag, 1949) är ett av vårt lands mest kända verk. Många i min generation tvingades att läsa om Kristina från Duvemåla i skolan. Ändå finns Utvandrarna inte med på de nya läslistorna från Skolverket. Jag förutspår att Över Havet däremot kommer göra det från nästa uppdatering. Christina Wahldéns historiedramatisering kan ge både lättuggad kunskap – och vara läsfrämjande. Men jag hoppas att Över havet aldrig kommer in på någon läslista. Stinas röst är till för lustläsning. Så håll den borta från läs-tvång och goda föresatser. Det här är en guldskatt, men påtvingad – ja, då skulle guldet bli till sand.