Konsert
I vintertid
Missionskyrkan, Uppsala
Måndag
Sist Anders Berglund var i Uppsala var det som kapellmästare för Rhapsody in Rock. Då var det symfoniorkester och Robert Wells. Nu var det ”bara” en trio, men så det lät om den. Sångerskan Emmi Christensson, violinisten Christian Svarfvar och inte minst Berglund själv på olika klaviaturer och oväntat sjungande på ett par låtar var en bra kombination.
Emmi Christensson är kanske ännu inte ett av de riktigt största namnen, även om meritlistan är diger. Speciellt i rollen som Christine i ”Phantom of the Opera”, först i London och senare i Stockholm där jag hörde henne i premiären. I Missionskyrkan fick hon visa sin stora talang i många olika slags sånger, från ”Det strålar en stjärna” över ”Ave Maria” till ”O helga natt”. På vägen passerades ”Mio, min Mio”, en sång som hon namngett sin snart ettårige son efter. Hon borde kunna gå hur långt som helst med den rösten, hennes version av ”Gabriellas sång” från ”Så som i himlen” var enastående bra.
Christian Svarfvar tillhör våra starkt kommande violinister, något som han visat inte minst på sina album. Det senaste innehöll musik av Max Bruch och Wilhelm Stenhammar. Därifrån blev det inget men däremot från det förra ”Après un reve”, där Gabriel Faurés fina violinsonat hämtades. Svarfvar har den där härligt stora tonen i sin violin och fint uppbackad av Anders Berglund gjorde han flera fina insatser. Bredden var stor även här, filmmusik från ”Cinema Paradiso” av Ennio Morricone och från ”Schindlers list” av John Williams, och inte minst två fina låtar av Benny Andersson. Denne framstår alltmer som en av vår tids verkligt stora kompositörer, trots placeringen i ett mer lättviktigt fack som han stoppats in i. Anders Berglunds kommande projekt med att arrangera Benny Anderssons musik för violin och symfoniorkester lovar gott.
Anders Berglund själv är ju heller ingen oäven kompositör. Lite oväntat hämtade han musik han gjort till en serie vetenskapsfilmer. Nog så bra.
Trots frånvaron av snö utanför var ”I vintertid” en mycket stämningsfull konsert som både fångade in tiden på året och bjöd på mängder av fin musik. ”Nu behöver man ingen mer julkonsert i år, det går nog inte att överträffa det här” hördes från utgående besökare. Jag är böjd att hålla med, även om man förstås aldrig vet vad som komma skall.