Självbiografi
Thomas Bodström
Sämst när det gäller
Norstedts
Problemen med auktoriteter, som sedan har följt Thomas Bodström genom livet, började redan då han var liten. När han tilläts korsa den trafikerade gatan vid Vaksala torg, där familjen bodde, blev han påkörd av en cyklist. Trots att det inte var hans fel, fick han därefter inte gå ensam till torget för att leka. Vuxenvärlden verkade orättvis. Åren i Uppsala var Thomas ganska ensam, mycket tid tillbringades med familjens barnflickor. Mamman arbetade på dagarna, pappa Lennart även på kvällarna.
När Thomas var fem år flyttade familjen till Sollentuna och där fick han snart vänner – men auktoriteter förblev ett problem. Redan första skoldagen skickas han hem efter att ha dragit undan stolen för en klasskamrat. En del av skoltiden framöver ska få tillbringas i korridoren dit han förvisas. Länge är han rastlös och "sämst när det gäller". Det må handla om plugg eller tjejer (det dröjer innan han blir av med oskulden). Men han har sin fotboll. Under semestrarna på Fårö skjuter han dagligen hundratals skott mot mål och försöker bli lika bra med vänsterfoten som den högra. 1970- och sedan 80-talet finns målat som bakgrundskulisser. Familjen äter Hawaiikassler. Bilradion i Volvon, där det bara finns säkerhetsbälten i framsätet, spelar svensktoppshits.
Ibland blir det för detaljerat, så intressanta är inte pojklagsmatcherna och de taffliga försöken till förhållanden. Bättre är drivet i anekdoterna från gymnasieåren. Småstölder av Lyle & Scott-tröjor på NK. Haschrökning vid Hjalmar Brantings grav. Avhopp från gymnasiet för flytt till Göteborg, ett kringflackande liv där han bland annat försörjer sig på att spela munspel på Avenyn. Musicerandet följer med till Stockholm och Gamla stan. Men pappan, som då har blivit utrikesminister, är orolig för att vännen Olof Palme som har flyttat till Västerlånggatan ska se honom. Ärligheten lyfter boken, någon försiktig politikerbiografi är den inte.
Så småningom läser Thomas upp gymnasiebetygen på Komvux, får jobb som klassföreståndare, advokatdrömmar, allsvenska AIK hör av sig. Saker ordnar sig. Mot slutet av boken frågar sig Thomas Bodström om hans vilja att stå i centrum och bli framgångsrik har varit en vilja att bli sedd. Pappan var sällan närvarande, men hans villkorslösa kärlek gav ändå sonen självkänsla. Den har räckt långt.