Bob hund spelade i Parksnäckan på söndagskvällen.
Bob hund gör det inte lätt för recensenter. Det går inte att skriva något annat än lovord om dem. En sak är också väldigt säker, de kommer att gå till historien som ett av Sveriges absolut bästa liveband. Utan att ta i mer än nödvändigt. För har man också en av Sveriges bästa banditer till frontperson i Tomas "mariachi" Öberg så behöver resten av Bob hund inte anstränga sig nämnvärt.
Parksnäckan har i sommarens sista skälvande timmar ett spelglatt Bob hund på besök som inte avviker från sitt sedvanliga manér. Eller spelglatt förresten, de har aldrig gjort det på något annat sätt än med en fruktansvärt hög lägsta nivå. Det är inte bra. Det är vansinnigt bra. Igen. Alltid. Varenda gång. Utan egentlig överdriven ansträngning.
Bob hund sover aldrig och verkar inte ha för avsikt att på något sätt hitta hem (men det gör de, tror jag) och lägga huvudet på kudden än på ett tag. En motorväg med tillhörande vägkon, som susat genom Sverige sedan det tidiga 90-talet. Ständigt som ett av landets absolut bästa liveakter. Det har inte ens varit tal om en reunion för de har aldrig slutat.
Var Bob hund än ställer ner sina instrument, eller lånar dem och spelar i folks vardagsrum, är det alltid med en hundraprocentig genuinitet. Bob hund har aldrig varit det där rockstjärnebandet, bara ett hårt arbetande kollektiv med ett otroligt säreget uttryck.
Bob hunds frontperson i Tomas "mariachi" Öberg.
Ett ytterligare bevis är hur de hanterar vilket scenario som helst. Känslan över den första halvan av spelningen känns mer som en mysig matinépicknick på en nostalgisk filt än en popspelning. I går spelade de på Kalasturnén. Där jag står längst upp vid häcken mot stadsparken och sippar på en kaffe inser jag att den smakar alldeles utmärkt till "Har ni inget man kan dansa till?"
Men efter sju låtar har inte vaktbolaget en chans längre när större delen av publiken dansar sig mot scenen under "Rocka billigt".
Jag får det till tre generationer i publiken. Minst. Oavsett tidsålder och generation är Bob hund fortfarande ett av landets i särklass bästa liveakter. Så om de klarar att hitta hem hos oss alla? Det gör de. Tror jag.