Giresta kyrkas musikstiftelse avslutade på lördagen säsongen med ännu en högklassig konsert, en solokonsert med den unge gitarristen Mattias Jacobsson Schulstad. Med suverän teknik framförde han ett långt och krävande program ledigt och utan synbarlig ansträngning. Jag förundrades över hur hans spel mjukt och lågmält och med enastående precision bar fram musiken, helt utan det yviga briljerande en del gitarrister kan visa upp. Nötta paradnummer som Albeniz "Asturias" och Tarregas "Caprichio Arabe" fick ny lyster i hans återhållna tolkning och Llobets "Katalanska folksånger" klingade melodiöst och sångbart.
Två verk måste omnämnas särskilt. Den mexikanske kompositören Chapela Barbas "Melate Binario", uppfördes nu för första gången i Skandinavien. Det är ett modernt mycket rytmiskt verk i klassisk tradition. Som det anstår en kompositör som får sägas tillhör rock-and roll-generationen, snuddar också Chapela Barba vid populärmusiken .
Det avslutande verket Den italienske gitarristen och kompositören Carlo Domenicone är inspirerad av olika främmande kulturers musik och kanske särskilt Turkiets. Koyunbaba-sviten som skrevs på 1980-talet blev snabbt populär bland konsertgitarrister men hörs inte så ofta nu. Mattias Jacobsson Schulstad framförde den på ett sätt som bör ha skapat förutsättningar för en pånyttfödd popularitet för verket. Med vacker och samtidigt dröjande och sökande musik i tre rätt långsamma satser, och så ett tekniskt mycket krävande presto utgjorde det en värdig avslutning på en lysande konsert och en förnämlig konserthöst.