Konsert
Trio X med gäster
Uppsala Konsert & Kongress
Lördag 28 januari
Det är svårt att tänka sig att någon annan musikgrupp i Uppsala har fler spelningar per år än Trio X. Pianisten Lennart Simonsson, basisten Per V Johansson och trummisen Joakim Ekberg medverkar i så många sammanhang att mer nog vore omöjligt. Inte minst har stadens publik kunnat möta dem i evenemanget Carte Blanche som lockat fulla hus genom åren. Där har trion bjudit in för publiken hemliga gäster. Musikens Hus Vänner har stått för gaget så det är gratis för besökarna.
Även denna gång kändes som ett Carte Blanche, i storslagen form. Gästerna var förstås tillkännagivna redan innan och fler än brukligt, hela 40 stycken. Men då stod förstås OD för 33 av dem. Dessutom kostade biljetterna, men det avskräckte ingen som det verkar då Stora salen var utsåld.
Det som främst kännetecknat trion under åren är dess bredd och mångsidighet. Det märktes också tydligt under denna kväll som inleddes med att Bengan Janson sjöng ett par av Allan Edwalls kluriga visor. Det gick vidare med mer avantgardistiskt med eminente cellisten Svante Henryson och sång av mångsidiga Jeanette Köhn. Världsgitarristen Jojje Wadenius bjöd på en känslosam helt nyskriven sång som berörde starkt innan han framförde "sin 50 år gamla hit" "Kalles klätterträd". Claes Janson tog vid med "sin hit", "Har du kvar din röda cykel".
Det hade räckt så långt med de artisterna men här fortsatte det. Meta Roos är ju inte bara en duktig jazzvokalist, hon kan folkmusiken också. Hennes version av "Visa från Utanmyra", med text av Björn Lindroth, blev en höjdpunkt. Blockflöjtisten Dan Laurin fick gå loss ordentligt i någon slags medeltidsjazz där flöjten hotade att börja glöda. Delar av OD, under sedvanlig ledning av Cecilia Rydinger, bjöd igen för alla gånger som Trio X medverkar i Capricerna genom att tåga in mot slutet och framföra en ny hyllningstext till trion på Stevie Wonders "For once in my life".
Hela ensemblen på scenen deltog i avslutande "Änglamark", av Evert Taube. För säkerhets skull togs den om en gång till som extranummer, då som allsång.
Som de musikaliska kameleonter de är kan man ibland fundera på var triomedlemmarna själva står. Svaret är nog att det är just så här, skickliga musiker som gör andra bättre och dessutom kan förmedla musikglädje till publiken.