Maria Callas var under många år världens mest firade operasångerska. I "Maria" blandas hennes sista dagar och död med tillbakablickar på hennes framgångsrika karriär.
Drama/Biografi
Titel: Maria
Visas på: Filmstaden Luxe, NF Bio Gränby, Fyrisbiografen
I rollerna: Angelina Jolie, Pierfransesco Favino, Alba Rohrwacher
Regi: Pablo Larrain
Speltid: 124 min
Betyg: 4
Det är den 16 december 1977. Vi kommer till Maria Callas exklusiva våning i Paris. Hon har precis dött 53 år gammal. Våningen fylls med ambulanspersonal och poliser förutom det par till tjänstefolk som hon har kvar. Tidigare samma dag har även en annan ikon dött, i en trafikolycka. Fast det har inget med detta att göra, bara ett sammanträffande. Mer om det kan man se i "Marc Bolan: Destined for fame".)
Historien flyttas sju dagar bakåt och därifrån låter berättelsen oss vara med om Maria Callas sista dagar, med en hel del inlagda tillbakablickar på hennes liv. Hon kämpar med att hitta sin röst igen för att göra en comeback. Men det står alltmer klart att den pillerknaprande stjärnan slåss mot ett oblitt öde. Hon kommer aldrig mer att bli världens kanske största sopran. (Förlåt, Birgit Nilsson.)
Regissören Pablo Larrain har gjort ett gott jobb här, han lyckas till och med att knyta ihop säcken. Tidigare har han gjort filmen "Jackie" om Jaqueline Kennedy Onassis. Det är förresten hon som blir Maria Callas stora olycka. Hennes livs kärlek verkar ha varit den grekiske skeppsredaren Ari Onassis som lämnar henne för just Jackie, en förlust som hon aldrig kommer över.
Maria Callas liv är förstås som gjort för att dramatiseras. Hon växer upp under små omständigheter – här skildras att hon och hennes syster tvingas till prostitution – där man dock upptäcker hennes underbara röst. Hon får chansen och resten är historia, eller som hon säger i filmen: "My life is opera, there is no reason in opera." Det är förstås mängder med musik i filmen. En del framförs i ett slags magisk realism, som till exempel när en folksamling plötsligt blir en kör. Det funkar förvånansvärt bra.
Det var med stora farhågor som jag såg att Angelina Jolie skulle spela huvudrollen i filmen om Maria Callas liv. Men hon gör det bra. Man har inte gjort några krystade försök att få henne porträttlik och dialogen är på engelska. Men hon blir ändå La Callas ända ut i fingerspetsarna. Hon mimar också perfekt till ariorna. Jolie får fint fram den himmel och det helvete som det verkar vara att bli uppburen diva för att sedan tappa det. Det är i mycket hennes förtjänst att filmen blir så gripande.