Blackstone Steakhouse är snarare kitchig konceptkrog än klassisk bistro.
Det vore en överdrift att påstå att kvarteret kring Dragarbrunnstorg kokar. Men det sjuder definitivt och Krogpatrullen kan inte annat än applådera Uppsalas nya krogstråk, som erbjuder både trevligt barhäng och en drös valmöjligheter för den hungrige. Från klassisk bistro till mer eller mindre plojiga konceptkrogar. Det senaste tillskottet, kedjekrogen Blackstone Steakhouse (finns på 17 ställen i landet), får sägas ställa sig till de sistnämnda.
Lokalen är gigantisk, och en välbesökt kväll fylls den av ett trevligt sorl, medan det andra gånger kan kännas lite ensligt att knappt ana övriga gäster. Inredningen är funktionell, med inslag av mainstream-kitsch. Tänk lampor med zebrahuvuden.
Den hungriga patrullen beställer in ett smakprov från snacksmenyn och de salta churros (85 kr) som snabbt levereras ser goda ut under ett täcke riven gruyère. Osten lirar fint med smaken av jalapeño, men churrons karaktäristiska frasighet saknas. Känns snarare som att tugga på utdragna potatiskroketter.
Tonfisk och löjtacos.
Bland förrätterna testar vi bland annat löjromstacon (165 kr), som är en välsmakande råraka förklädd till taco, och smörstekta kammusslor (175 kr) som på en rejäl klick jordärtskockspuré och med smaker av smör, forellrom, dill och friterade skockor är en välbalanserad rätt. Dessvärre har musslorna legat något ögonblick för länge på stekbordet.
Men, nu till Blackstones huvudnummer: gästen väljer kött, fisk eller en kombination, samt sås och potatis som kommer in bredvid en 400 grader het steksten där man själv får tillaga sitt protein. Krogpatrullen högaktar kompetenta kockar och är inte odelat förtjust i konceptet. Men det ska inte förnekas att skratt och uppsluppet gnabb om stekteknik tillför dinerandet en social prägel.
Flankstek och churros.
Flankstek (275 kr) och fransyska på hjort (345 kr) är två av köttalternativen som kommer in med färdiga grillränder och fungerar någorlunda tillfredsställande att skära upp i mindre bitar och kocka färdigt. Det gäller också tonfisk (325 kr) och Seafood mixed grill (365 kr). Det sistnämnda ett spett vannameiräkor och en bit av vardera tonfisk och svärdfisk. Fisken ska knappt nudda den heta stenen för att bli färdig. Det gäller att inte förlora sig i samtal om man vill undvika överstekning. Man bör också se upp när man sträcker sig efter sitt glas. Risken för brännskador är en realitet.
Pommesen på både potatis och sötpotatis är habil, medan potatisgratängen är oljig, snarare än krämig, vilket inte är någon höjdare. Såserna är genomgående försiktiga i smaken. Det gör det svårt att misslyckas med sina kombinationer, men är ändå lite trist.
För den som hellre vill äta färdiglagat innehåller menyn också pizzor, som kvalitetsmässigt placerar sig någonstans mellan kvarterskrog och finpizza.
Blackstone Steakhouse passar bra för ett större sällskap som i första hand vill umgås.
Desserterna då? ”Päron” (120 kr) är helt okej. Den lilla kardemummakakan med päronbitar och päroncurd är naggande god medan svartvinbärssorbeten som ligger intill tyvärr verkar ha legat intill frysaggregatet och är stenhård.
Två varianter av cheesecake (120 kr) innebär en fryst variant och en "burnt basque". Släktskapet med den senare känns inte glasklar. Anrättningen räddas av att den serveras med generöst med hjortronsylt. Melting chocolate bomb (135 kr) är en dröm för den riktigt sötsugna som fortfarande är hungrig.
Även om själva maten inte når några större höjder, och ibland känns lite saftigt prissatt, så är Blackstone Steakhouse ett trevligt, socialt ställe med hög stämning som passar bäst för större sällskap.