BIENAL NOmade är ett internationellt utställningsprojekt där konstnärer möts kring diskussioner om frågor som är aktuella i samtiden. När projektet når Uppsala och Köttinspektionen deltar åtta konstnärer från Chile, Ecuador och Sverige.
”Polo Negro”, som utställningen heter, har inget uttalad röd tråd. Men minnet, det individuella och det kollektiva, är ett tema som dyker upp i flertalet verk.
Chilenska Gabriella Carmona Slier har till exempel bett en grupp kvinnor om textiler som har haft stor betydelse för dem, och använder råmaterialet både i installationer och videoperformances. Victor Hugo Bravos installation ”Vi är imperier” tar genom en serie porträtt av brottslingar och en mängd spontant skulpterade objekt i lera tag i en känd men knappt synlig del av Chiles ekonomi. Larissa Maragoni gör guppiga videos som utan särskilt mycket information dokumenterar intryck från joggingturer runt om i världen.
Flera verk bygger också på interaktivitet, och illustrerar hur minnen och berättelser utvecklas och förändras allt eftersom de traderas.
Francisco Brugnoli tillhandahåller material och frihet och ska på distans samarbeta med elever från Wiks folkhögskola. Virginia Errazuriz har skickat in ett ”recept” på en installation, ”Chilenska kokboken – rysk sallad”, som utställningsvärdarna har utfört.
Uppsalakonstnären Anders Rönnlund är projektets lokala motor och deltar själv med den rätt fantastiska ”Ode till en död tjärn”, som består av ett droppande bevattningssystem, en vattendamm, mikrofoner och en rad akustiska föremål som dropparna faller på. Den rytmiska installationen är inte bara underhållande utan porträtterar också ett nästan allmänmänskligt minne av natur alldeles på pricken.