Roman
Elin Michaelsdotter
Blommorna
Nirstedt/litteratur
I korta kapitel och med enkla konstateranden berättar Elin Michaelsdotter historien om 36-åriga Edit som driver en blomsteraffär, gränsande till en kyrkogård.
Två människor finns i Edits liv, den åldrande invandrarkvinnan Mirina, som varit hennes stöd sedan barndomen, och författaren Sylvia som plötsligt dyker upp och tar över hennes tillvaro. Fram till dess har de sörjande, som köpt begravningsbuketter utan att ens se henne, varit hennes enda umgänge.
Och Edit vill bli sedd. Handlöst kastar hon sig mot Sylvia, som efter ytlig bekantskap plötsligt erbjuder Edit att bli hennes assistent. Edit ska anteckna varje ord som flödar ur den verbala författarinnan, som ämnar berätta vanliga människors historia och publicera texterna i en antologi så att de arma obemärkta äntligen ska få betydelse.
Boken genomsyras av raseri mot lärdomshögfärd och nedvärdering av vanliga människor och vanligt arbete, till exempel att binda buketter eller som Mirina gör, sopa trapphuset rent från grus. Det får en att tro att den utspelas i en lärdomsstad som Uppsala, där sprickan mellan akademiker och annat folk är som mest uppenbar.
Med språklig skicklighet djupborrar sig författaren in i Edits och Sylvias förhållande, från Edits sida präglat av begär, underdånighet och ett alltmer stigande hat mot Sylvia och hennes sätt att tugga i sig människor.
Wow, vilken debut, även om huvudpersonen Edit är i färglösaste laget.