Recension
Dramaturgin i företagsledares sommarprat brukar vara som följer: en konflikt etableras och därefter berättas den kantiga vägen mot självinsikt och självförverkligande. Så även här, men Adalberth visar även upp sidor han verkligen skäms över.
Han började sitt entreprenörskap med att tillverka falskleg på högstadiet i Uppsala, utbildade sig på Handels för att så småningom nå framgångar med Klarna. När han plockade ut 85 miljoner kronor ur företaget hade han uppnått det ekonomiska oberoende han alltid drömt om. Men på en resa till Las Vegas slogs han av tomheten. Varken hummer, vin eller shopping hjälpte.
Sakta började resan mot självinsikt. Med terapi insåg han att han alltid velat bli sedd, lämnade Klarna och startade 2016 Norrsken, en plattform för företag som vill förbättra samhället.
Det låter platt, en rik snobb som vill lindra sitt dåliga samvete. Men Adalberth söker inte sympatier utan berättar medvetet och ärligt om sina privilegier, saker han ångrar och delvis om kritiken mot Klarna. Det bränner till när han erkänner att det fortfarande gnager, än i dag. Kanske vill jag nu bara bli bäst på filantropi, frågar han sig. Oavsett motiv är det viktiga att använda pengarna till något bra. Det är ju sant men enkelt för honom att säga. Han har råd att vara snäll.
Adalberths lyckas i alla fall säga något om människans motsägelsefullhet och hur svårt det är att slippa undan sig själv, men att vi trots allt måste försöka.