"Heroin chic" av Maria Kjos Fonn.
Roman
Maria Kjos Fonn
Heroin chic
Övers. Ninni Holmqvist
Flo förlag
Norrmännen kanske satte syltmackan i halsen när de läste den här romanen (om man ska tro recensionerna) men i en svensk kontext blir "Heroin chic" ganska mjäkig. Den handlar om en flicka med lysande ljust hår som sjunger i kyrkokör och går på musikskola, och om hennes till synes oförståeliga väg från medelklassen ned i fördärvet med ätstörningar, droger och prostitution.
Baksidestexten deklamerar att romanen vill utforska "ett lidande som inte är nedsmutsat av de yttre omständigheterna". Det är en svårsmält premiss. Konceptet är heller inte konsekvent genomfört då det finns urscener som smärtan skulle kunna springa ur.
Hur man ska skriva om ätstörningar är en fråga som är rejält sönderhackad, men viss konsensus råder ändå kring att just siffror (kalorier, vikt) är bland det mest triggande. Och här kryllar det av sådana specifikationer. Det är förstås inte förbjudet, men när det blandas med klichéer (ryggraden är "ett pärlband", att svälta sig är "underbart") blir romantiseringen problematisk.
Läsaren behöver också ta sig igenom en flod av drogromantiska diton för att få syn på de stycken där Maria Kjos Fonn ändå briljerar, för skriva kan hon och det gör flosklerna ännu mer irriterande. Detta uppblandat med ideliga sex- och övergreppsskildringar skapar ett intryck av mörk ungdomsroman. Som bäst är boken när det gränslösas utbredning begränsas. Tyvärr sker det alldeles för sällan.