Seinabo Sey släppte sitt tredje album "Me before you" 2023. Material som gör sig bättre på skiva än live, enligt UNT:s recensent. Bilden är från ett tidigare tillfälle.
Konsert
Seinabo Sey
Uppsala Konsert & Kongress
Torsdag 25 januari
Betyg: 3
"Jag hoppas det inte dröjer lika länge till nästa gång vi ses. Om ni inte skulle höra från mig på ett tag så är det för att jag mår bra".
Seinabo Seys avslutande ord från scenen under torsdagskvällens konsert på UKK levereras med ett brett leende. Det gör i stort sett hela konserten – det är en sprudlande glad och trygg artist som kliver upp på scen i sin första turnépremiär på fem hela år. Hade man inte sneglat på turnéplanen hade det likväl kunnat vara turnéavslutning. Allt sitter precis som det ska, ringrostighet är inget adjektiv i lexikonet.
Så tycks Seinabo Sey också vara ett slags unikum när det kommer till lugn. Debuten, som började med den internationella hitlåten "Younger" och kulminerade med det urstarka debutalbumet "Pretend" år 2015, skapade en fallhöjd som hade skrämt de flesta. Men Seinabo Sey har, åtminstone utåt sett, oängsligt tuffat på utan några ursäkter. Ibland säljer man ut Globen, ibland tar man en paus.
När hon nu ger sig tillbaka ut på vägarna är det med karriärens tredje album "The one after me" i ryggen, vilket får stor plats under konserten. I intervjuer har artisten själv beskrivit den nya musiken som mindre "kött och potatis" än tidigare. En rimlig beskrivning. Det är inte längre lika svulstiga soulsmockor och rak pop längre, utan istället mer lekfullt, experimentellt och ja: ibland lite krångligt.
De nya musikaliska utflykterna känns friska på skiva, men bortsett från svängiga pärlan "Romeo" översätts inte allt nytt material lika bra till en livemiljö. Det är dessutom effekttunga låtar, med allsköns synthloopar och röstförvrängingar. Det senare blir stundtals lite frustrerande när en av Sveriges bästa sångröster faktiskt står på scenen.
Nej, Seinabo Seys starkaste kort finns än så länge fortfarande i det raka, där melodierna inte snirklar iväg sig och där den stora rösten får ta sin rättmätiga plats. Det märks inte minst hos publiken. Allsången i tidigare nämnda "Younger", kvällen till ära i en nedskalad pianoversion, värmer upp hela salen. Och soulballaden "Shores" erbjuder en sådan förlösning av kvällen att hela UKK ställer sig upp.
Visst får hitsen alltid de största jublen, men så är de också hits av en anledning. Det är inte så fel med kött och potatis.