Thriller/Drama
Titel: Genombrottet
Visas på: Netflix
I rollerna: Peter Eggers, Mattias Nordkvist, Jonathan Rodriguez
Regi: Lisa Siwe
Antal avsnitt: 4
Betyg: 3
Svenska true crime-draman fortsätter att stå som spön i backen. Det är spännande innehåll där sanningen inte sällan blir ett substitut för andra viktiga beståndsdelar – såsom stil och atmosfär – men som vi ändå glupskt slafsar i oss. Efter att Netflix släppte den maffiga tv-serien "Helikopterrånet" tidigare i höst kommer nu en mer avskalad produktion om det ökända dubbelmordet i Linköping 2004, baserad på boken "Genombrottet: Så löste släktforskaren dubbelmordet i Linköping" av Anna Bodin och Peter Sjölund.
Serien inleds med det fruktansvärda knivdådet. En åttaårig pojke och en medelålders kvinna mördas en tidig morgon i oktober. Tragedin förlamar de efterlevande och en svår utredning tar vid med den erfarne polisen John (Peter Eggers) vid rodret. Vad som verkar vara ett enkelt fall drar ut på tiden. Polisen går in i en vägg och gärningsmannen går upp i rök.
Många år senare dyker en DNA-teknik upp som gör att släktforskning kan användas för att spåra mördaren – och gnistan tänds igen.
Näst efter mordet på Olof Palme (som också har blivit Netflix-serie) är dubbelmordet i Linköping det största kriminalfallet i svensk historia, men publiken får bara se hur det börjar och slutar med ett 16 års glapp då inte så mycket hände (?). Det stora tidshoppet ger tyvärr "Genombrottet" en utdragen känsla och berättelsen hade klarat sig på tre avsnitt i stället för fyra. Kanske är det därför som tempot och spänningen haltar en smula. Scenerna som visar hur Johns privatliv blir lidande av det svåra fallet hade behövt fördjupas. Nu distraherar de snarare från polisutredningen och mordmysteriet.
Tv-serien har förstås också det där fula Netflix-filtret där allt ser lika själlöst ut som insidan på en flygplats.
Men trots alla invändningar är "Genombrottet" habilt spelad och den sanna historiens natur gör att det är svårt att slita sig. Särskilt i sista avsnittet börjar det bränna till. Känslan efter fyra avsnitt är ändå att jag har blivit manipulerad av true crime-genren – igen. "Genombrottet" behåller greppet om tittaren men saknar större estetiska ambitioner bortom de välkända berättarknepen. Det är resolut tre av fem-innehåll på ett nästan provocerande sätt. Nu bävar jag inför Netflix kommande skildring av Åremorden.