Zulmir Becevic ungdomsbok ”Avblattefieringsprocessen” kunde inte ha kommit mer i rätt tid. Eller snarare i en tid, som åtminstone för mig och 87 procent av den svenska befolkningen, tycks vara helt ur led. Det framstod med all tydlighet den 14 september.
Det Zulmir Becevic beskriver i sin nya bok är ett Sverige styrt eller snarare ”ockuperat” av Partiet (läs Sverigedemokraterna). Ett parti som snokar rätt på varenda person som inte har 100 procent svenskt blod i sina ådror. Oavsett om man fötts och bott i Sverige hela sitt liv.
I det nya Sverige spelar sådant ingen roll. För här är bara de välkomna som tänker svenskt, agerar svenskt – ja, är svensk in i minsta cell.
För det krävs det en inkvisition eller här kallad avblattefieringsprocess utfärdad av liknande bängbulor som på senaste tiden avslöjats och fått avgå. En herr Lagerstierna blir satt att utföra hjärntvätten på bokens huvudperson Alen. En femtonårig vilsekommen och obstruerande kille, som placerats i fosterhem efter att hans mamma dött och hans bosniskt härstammande pappa hamnat i fängelse. Alens liv är rent ut sagt ett helvete, med undantag för den trofaste vännen Hannes och flickvännen Melina.
Och inte blir det bättre under processen. När Alen inte blir satt att mocka skiten ur herr Lagerstiernas luxuösa hem, som han nu nöjt får putsat utan vare sig Rut eller Rot, får Alen lära sig allt om svenskhet. Om renlighet, punktlighet, vikten av att göra rätt för sig och bekämpa den där lata genen som bara vill sitta på fik och hinka kaffe och spela schack. Under processen får Alen lära sig ”väsentligheter” som hur man slår på strömbrytare, hur man spolar i toaletten, står i kön och hur man skrapar av skorna på hallmattan. Allt i värsta Arbetsfömedlings(kurs)anda.
Men när inte ens en tub Kalles kaviar och en dalahäst får Alen på bättre tankar så skickas han till ett avprogrammeringsläger. Ett läger som oavlåtligt för tankarna till nazisttidens koncentrationsläger.
Emellanåt blir dock Becevics bok lite för övertydlig och hårdkokt men oftast träffar denna absurda och satiriska skrattspegel så alldeles på pricken att det faktiskt blir lite skrämmande.
Zulmir Becevic bockar av varje fördom och kliché om såväl invandrare som av den så kallade svenskheten. För vad i består det där svenska egentligen?
Om jag fick önska något så är det att ”Avblattefieringsprocessen” skulle bli obligatorisk läsning med efterföljande diskussion i de svenska högstadie- och gymnasieskolorna men också för våra politiker. För här finns mycket att "vädra ut" så att vi förhoppningsvis slipper återuppleva årets skrämmande valresultat som är ett tecken det missnöje och den rasism om tycks ha fått fäste i delar av det svenska folkhemmet.