Poodles känns som operettversionen av den mer opera-pompösa tunga melodirocken. Mindre av dynamik och av ljus och skugga än till exempel Europe, mer av oförställda poser och rent schlagermässiga publikfriarrefränger. Kompetent och underhållande förvisso, med en air av glam, och en habil halvballad i det ganska mäktiga spåret ”The greatest”. Men konceptet tenderar ändå att kännas som ganska tomt skramlande tunnor i längden. Eller kanske siktar gruppen på nästa melodifestival?
Bästa låt: ”The greatest”