Maria Sid (som förutom skådespelare också är teaterchef på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm) spelar i "Smärtpunkten" teaterproducenten Isa Stenberg.
Drama/True crime
Titel: Smärtpunkten
Visas på: SVT Play
I rollerna: David Dencik, Maria Sid, Martin Nick Alexandersson
Regi: Sanna Lenken
Antal avsnitt: 3
Betyg: 4
År 1999 satte den upphöjde dramatikern Lars Norén upp en specialskriven föreställning med intagna fångar som utnyttjade permissioner för att genomföra bankrån och slutligen polismorden i Malexander. Det är ett av de mest uppmärksammade kriminalfallen i svensk historia. Regissören Sanna Lenken ser nu till att göra historiens komplexitet rättvisa.
Norén (spelad av David Dencik) jobbade för Riksteatern och hatade Dramatens borgerliga korrekthet. Han fick ett brev från en fånge på Tidaholmsanstalten och såg en chans att göra något "konstnärligt sant": att låta tre högriskfångar, två av dem med nazistsympatier, berätta om sina liv och sin ideologi på scen. Titeln "7:3" kommer från de intagnas säkerhetsklassificering som rymningsbenägna, något som Norén verkade intresserad av att utmana, då han tillsammans med producenten Isa Stenberg (Maria Sid) lyckades tänja på gränserna för Tony Olssons (Martin Nick Alexandersson) och de andras permissioner och hårda övervakning.
I "Smärtpunkten" säger den fiktive Norén att teater inte har kraften att rehabilitera, även om arbetet med pjäsen börjar likna gruppterapi när de kriminella får berätta om plågsamma barndomsminnen och varför de har blivit nazister. Producenten och före detta socialarbetaren Stenberg är hoppfull och ibland naiv inför fångarnas potential att styra upp sina liv efter avtjänat straff. Pjäsens försvagning av reglerna möjliggörs också av Kriminalvården, som blir smickrad över finbesök från det dramatiska geniet.
Sanna Lenken är skickligt försiktig med att inte dra förhastade slutsatser kring Norén, Stenberg och de kriminellas intentioner och drömmar. Ibland verkar faktiskt pjäsen ge hopp om ett liv i det fria bortom nynazismens mörker. Men när de intagna attackeras i pressen för att pjäsen låter dem spy ut sin ideologi verkar de snarare stärkas i sina hatiska övertygelser.
"Smärtpunkten" är fantastiskt välspelad, vilket är en bragd med tanke på den komplexa situationen. Serien är både ett historiskt dokument och relevant i vår tid av ökad högerextremism. De tre avsnitten hade gärna kunnat vara dubbelt så många, och exempelvis tagit med publiken på fler bankrån. Enda problemet med den snudd på mästerliga "Smärtpunkten" är alltså att den är för kort.