Roman
Anna Järvinen
Otrygg
Förlaget
Anna i Anna Järvinens nya roman "Otrygg" har alltid saknat sin mamma. I början hade de bra kontakt och Anna tyckte att modern såg ut som Jackie Kennedy. Sedan blev mamman mer distanserad och nu har hon Lewykroppsdemens, en demensform som bland annat försämrar den drabbades uppmärksamhet och dessutom ger hallucinationer. Anna brottas mycket med sitt förhållande till modern som i bokens nutid bor på vårdhem. Hon försöker att inte bry sig om moderns kritik men bryr sig ändå. Hon är arg över att det var just denna mamma som hon fick, men verkar inte heller riktigt kunna sluta hoppas att relationen ska bli bättre, trots att det kanske är för sent.
Jag blir förvånad över att det är en så filterlös roman som den sverigefinska artisten och författaren Anna Järvinen har skrivit. Det finns inget tillrättalagt och vi kastas direkt in i Annas många olika tankar om sin mamma. Vi får också vara med när Anna tvivlar på om hon duger i sin kärleksrelation och därför kollar upp hur snygga och smala kvinnorna är på middagen som hennes partner ska på.
Jag drar mig för att ta upp Tove Jansson i en text om en sverigefinsk författare. Det känns lite klyschigt. Men när jag läser "Otrygg" så tänker jag mycket på Tove Janssons novell "Filifjonkan som trodde på katastrofer". Och detta har egentligen ingenting med Finland att göra, utan med att Annas liv likt Filifjonkans tycks gå ut på att försöka undvika katastrofer. Hon hoppas i folksamlingar att slippa få ordet, hon är rädd för natten och skogen och känner att hon hela tiden måste vara på sin vakt såväl i relationen till sin mamma som i kärleken. Och jag känner att jag via boken får god förståelse för hur man kan börja känna så och vad det är som gör att rädslorna blir så starka.
"Otrygg" är Anna Järvinens andra bok. Hon debuterade 2020 med "Dröm natten till i dag". Hennes språk är väldigt vackert. Den lyriska prosa grabbar tag direkt. Språket och ärligheten är bokens stora styrka. Berättelsen utelämnar dock mycket och hoppar så ofta mellan tidsplan att jag ibland känner mig lite utestängd. Jag längtar också efter mer information om mamman. Så att jag kan bilda mig en egen uppfattning om henne och inte behöver lita på Annas.
Med det sagt är "Otrygg" en bok som nog kommer väcka igenkänning hos många som finner det svårt att nå fram till sina föräldrar.