Ojämn bok om viktigt ämne

Torgny Nevéus har läst en antologi om bildning som bjuder på kloka tankar, men är en smula opedagogisk.

Recension2016-11-07 06:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Denna bok behandlar ett viktigt ämne. Men den är ojämn; några av bidragen är tyvärr flaxiga och opedagogiska. Dess bättre säger dock de flesta av de elva författarna kloka saker. Ola Larsmo förmedlar egna erfarenheter, men talar också om sin farfar vars ungdom i södra Gästrikland som inföll omkring förra sekelskiftet. Han sökte sig som mjölnardräng till armén, fick där en underordnad ställning och råkade ut för spriten. Genom hustrun kom han dock i kontakt med nykterhets- och frikyrkorörelserna och kunde därigenom och genom sitt fackliga engagemang skapa sig ett hållbart bildningsideal.

Larsmo liksom Calle Nathanson och andra nämner ordet "makt "i detta sammanhang. Det låter vapenaktigt och fult, men därmed menas att man behärskar sin egen situation, sitt eget vetande. Man är inte sämre än andra, man har lärt sig att det finns och har funnits något utanför den egna verkningskretsen, som är värt att känna till. Viktigt är att kring detta bildningsideal kunde människor med olika politiska ideal samla sig, i Uppsala exempelvis både genom Verdandi med dess småskrifter och en konservativ studentrörelse med samma ambitioner.

Nathanson, som ägnat sig åt Folkets Hus och folkparkerna, är pessimistisk om nutiden: "Dessvärre är avsaknaden av politiska företrädare som valt att lyfta bildningen i det närmaste total." Detta i en tid då segregationen är tydlig.

En sak förvånar det mig att ingen av bokens författare nämner, nämligen följande. Vill man slå ett slag för "bildningen" bör man vända sig till de unga. Men då kan vi inte komma ifrån ett faktum. Intresset för idrott dominerar hos många unga av båda könen och då finns det inte plats för mycket annat. Påpekas bör att jag, fastän måttligt intresserad av om Sirius vinner den och den matchen, alls inte är någon sportfiende. Men jag minns hur för några år sedan en 19-årig yngling, verksam i en lagsport, fick frågan av intervjuaren i UNT: "Förresten, läser du några böcker nuförtiden?" Svaret blev: "Läsa? Det stadiet har jag passerat för flera år sedan."

Vad vi än anser, ger oss ett studium av den här boken goda möjligheter att intressera oss för och debattera, privat eller offentligt, vad bildningen är och vilken roll den skall spela i den nuvarande "internet- och Googleepoken".

Litteratur Bildning. Då – nu – sen

Atlas