Likt en grekisk-ortodox präst ledde Ebbot Lundberg TSOOL:s rockmässa på Katalin.
Konsert
The Soundtrack of Our Lives
Katalin
Onsdag 14 februari
Betyg: 3
När bandet tog ned skylten i december 2012 trodde nog de flesta att det var för gott. Efter 17 år hade energin sinat samtidigt som bandmedlemmarna knappast stod och föll med TSOOL. Begåvning har liksom stått i vägen för alla former av sysslolöshet.
Ebbot har gjort soloplattor och blivit tv-profil, Mattias Bärjed fortsatt att göra musik till filmer och tv-serier ("Upp till kamp", "Händelser vid vatten" med flera) och Martin Hederos tycks doppa fingret i de flesta av musikskafferiets syltburkar (Tonbruket, Stefan Sundström, Sofia Karlsson, "Tunna blå linjen" plus alla egna projekt).
Elva år efter splittringen gjorde så TSOOL en otippad comeback sommaren 2023. Den gav uppenbarligen mersmak. Plötsligt hade bandet mer att ge och bestämde sig för att åka på turné 2024. Att de dubbla premiärspelningarna görs på Katalin i Uppsala är förstås en fjäder i hatten för alla inblandade.
– Kul att vara här igen, konstaterade Ebbot när han som siste man stiger upp på scenen till publikens jubel.
Skägget är grånat, den osannolikt täta kalufsen intakt. Iförd svart kaftan påminner han om en grekisk-ortodox präst redo att inleda mässan.
Fast den här högtiden består av skoningslös rock utan antydan till rundade hörn. Lägg till en dos musikalisk psykedelika samt några kryddmått scenisk galenskap och essensen av The Soundtrack of Our Lives börjar framträda.
För visst känns bandet igen, även om det tar ett tag innan greppet kopplas på allvar. Det stora lyftet dröjer till "Big time" i mitten av konserten.
Navet på scen är förstås sångaren Ebbot Lundberg. Bakom honom ses basisten Kalle Gustafsson Jerneholm och gitarristen Ian Person.
Sedan finns ingen återvändo. Med nummer som "Instant Repeater 99" och "Sister Surround" höjs stämningen, både nedanför och på scenen. Ebbot charmar publiken, Bärjed far runt som en förgiftad råtta och Hederos hanterar tangenterna med den gängliga kroppen böjd som en fällkniv.
Ungefär som det var under bandets storhetstid med andra ord. Några nya låtar annonseras inte, utan det är idel "gammalt material" som pumpas ut under 2 timmar och 15 minuter.
Man skulle därför kunna säga att det TSOOL 2.0 ägnar sig åt 2024 är att förvalta sitt eget arv. Det räcker en bra bit men inte ända till en hisnande konsertupplevelse. Möjligen står nostalgin i vägen.
Så till frågan varför de egentligen ger sig ut på turné igen. Den besvarar de själva ordlöst. Svaret stavas spelglädje.
Vad var det Jerry Williams sa?
"Man måste få lira".