Det andra numret för året av den feministiska kulturtidskriften Bang har tema Agenda. Även om Bang alltid är politisk så kretsar denna upplaga särskilt kring frågor inför höstens val.
Materialet är som vanligt varierat i så väll anslag som tematik och längd. Här finns tips på utställningar så som konstnären Kakan Hermanssons "Jag ska begrava dig" samt Ditte Ejlerskovs och Eva-Marie Lindahls "About: The Blank Pages" och bland de reflekterande texterna är det några som sticker ut från det genomgående välarbetade intrycket. I "Lyx att ses som kvinna" skriver Mona Masri om den rasism och vithetsnorm som kvinnliga svarta artister (Beyoncé anges som exempel) möter i USA. Skribentens reflektioner kring eventuella slitningar mellan den antirasistiska och den feministiska rörelsen är alltid högaktuella och gör även läsaren medveten om att intersektionalitetsperspektivet (att flera olika sociala kategorier spelar in i fördelningen av makt) aldrig går förlorat i Bang.
Extra läsvärd är även My Vingrens text om våldsutsatta, papperslösa kvinnors utsatta situation och Madde Lundins reflektioner om den svenska antirasismen och varför den inte är oproblematisk. Av särskild relevans för Uppsala är Lena Sohls reportage om EllenaPapaioannou, lokalvårdare på Uppsala universitet som även är facklig representant med ansvar för jämställdhetsfrågor.
Det är som vanligt ett fullmatat nummer som Bang bjuder på om med ett än mer högaktuellt innehåll. Och icke att förglömma illustrationer och layout som förtjänar alla lovord.