Roman
Juan Rulfo
Pedro Páramo
Övers. Yvonne Blank
Lindelövs bokförlag
Den mexikanske författaren Juan Rulfo (1918–1986) publicerade under sin livstid bara tre prosaverk varav en enda roman; den nu till svenska nyöversatta "Pedro Páramo" från 1955. Den sparsamma produktionen till trots ses författaren som en av Latinamerikas mest betydelsefulla – och boken som ett mästerverk.
I inledningen kommer en man till ökenbyn Comala för att söka efter sin far, som han aldrig träffat. Det är tiden för Mexikos revolutionsår, kring år 1900. Det är en underlig by som sonen kommer till, till synes övergiven i dammet, men han lyckas ändå hitta en gammal kvinna som ger honom husrum. Hon berättar för honom om byn, och om dess tidigare invånare. Nu är nästan alla döda, även hans far, Pedro Páramo. Eller – är han det? Är byns innevånare verkligen döda och förvandlade till föränderliga vålnader? När sonen nästa dag går ut på gatorna träder Comala fram som en skuggvärld, befolkad av människor som är både levande och döda. En kvinna skymtar i en gränd, sedan är hon borta. Byn är full av stoft från öknen, ekon av skratt, röster och hundskall. Med några kan han ändå samtala om deras minnen av fadern. Han förstår att denne var en despot, en som krävde all makt och gjorde alla flickor med barn.
Juan Rulfo påminner läsaren om den speciella mexikanska synen på de döda som närvarande. Hans språk är poetiskt och enkelt, men detta är ingen enkel roman. Dess ständigt skiftande perspektiv och språng i kronologin kräver en lyhörd läsare med öppet sinne.