Drama
Titel: Killers of the flower moon
Visas på: Bio
I rollerna: Leonardo DiCaprio, Robert De Niro, Lily Gladstone
Regi: Martin Scorsese
Speltid: 206 min
Betyg: 5
Att den amerikanske journalisten David Granns bok "Olja, pengar, mord och FBI:s födelse: Killers of the flower moon" skulle bli film var bestämt redan innan boken var färdig. I över fem år har regimastodonten Martin Scorsese tillsammans med "Dune"- och "Forrest Gump"-manusförfattaren Eric Roth sedan filat på en filmversion av den verklighetsbaserade berättelsen om våldsamma outredda brott som drabbade medlemmar ur Osage-stammen i Oklahoma på 1920-talet. Under den mörka perioden som kom att kallas Terrorväldet släcktes ett stort antal numera bortglömda liv under mystiska omständigheter – offrade för oljepengar, bortförklarade som självmord, folksjukdomar eller vådaskott.
Filmen tar sin lilla tid men den går inte av för hackor: "Killers of the flower moon" är ännu en pampig uppvisning av Martin Scorseses stora arsenal, med skådespelare, fotografer, klippare och ljudläggare som ständigt lyfts till nya höjder. Regissörens barndomsdröm om en stämningsmättad västern, som för ovanlighetens skull inte romantiserar de vitas giriga försök att mörda sig till osagernas oljeförmögenhet, är härmed förverkligad. Med stor lyhördhet närmar sig Scorsese i filmens allra mest ödmjuka, spirituella och reflekterande ögonblick en verklig uppgörelse med sitt lands smutsiga byk.
Den genomonda politiska chefen William Hale (Robert De Niro) orkestrerar med grymhet och finess morden på Osage-folket och domderar med sin penningkära, lydiga och urblåsta systerson Ernest Burkhart (Leonardo DiCaprio). Och visst är det härligt att se deras moderna filmhistoriska generationsduell – men det är när mindre kända tillskott träder in på duken, såsom Lily Gladstone i sin tolkning av den välbeställda Osage-kvinnan Mollie Kyle, som det verkligen bränner till.
För trots att Robert De Niro och Leonardo DiCaprio självsäkert svassar runt i "Killers of the flower moon" så är det de fyrtiofyra Osage-skådespelarna som ger filmen rättspatos och tyngd. Likaså är det Oklahomas blodstänkta mark som med sin starka närvaro utgör fond åt berättelsen, förmedlad av Rodrigo Prietos kameraföring. Och det är ursprungsbefolkningens musikaliska arv som gör den nyligen avlidne filmkompositören Robbie Robertsons stråkar så överjordiskt mäktiga.