Prosans mästare Chimamanda Ngozi Adichie är tillbaka

Den hyllade författarens romankonst har inte tappat ett uns av vare sig sin skarpsynthet eller sin stilistiska lyskraft.

Chimamanda Ngozi Adichie är född i Nigeria 1977. Hon anses vara sin generations främsta afrikanska författare. Sedan många år tillbaka delar hon sin tid mellan USA och Nigeria.

Chimamanda Ngozi Adichie är född i Nigeria 1977. Hon anses vara sin generations främsta afrikanska författare. Sedan många år tillbaka delar hon sin tid mellan USA och Nigeria.

Foto: Manny Jefferson

Recension2025-03-28 10:59
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Roman

Chimamanda Ngozi Adichie
Drömräkning
Övers. Niclas Nilsson
Albert Bonniers förlag

Det har gått ett drygt decennium sedan Chimamanda Ngozi Adichies senaste roman "Americanah". Efter en tid av endast tre korta essäer (senast "Anteckningar om sorg" från 2021) kommer emellertid romanen "Drömräkning", på svenska i Niclas Nilssons välklingande översättning. Det står genast klart att Adichies romankonst inte har tappat ett uns av vare sig sin skarpsynthet eller sin stilistiska lyskraft. Hon är sina vanliga teman trogen: afrikanska kvinnors liv i Nigeria och i USA, ömsesidiga fördomar och kulturkrockar mellan Afrika och västerlandet samt afrikanerna emellan, det amerikanska samhällets rasism, men också den antirasistiska rörelsens klichéartade föreställningar om alla afrikaner som fattiga offer för förtryck. Allt det vi vet, men gärna blundar för.

De fyra kvinnliga huvudpersonernas liv är sinsemellan mycket olika, men sammanlänkande, och alla är splittrade mellan livet i USA och banden till Västafrika. Nigerianska Chiamakas förmögna föräldrar bekostar hennes liv i USA och hennes skrivande av lättsamma resereportage. Hennes amerikanska umgängeskrets, afrikanska vänner inbegripet, har svårt att acceptera tanken på att hon är dem ekonomiskt överlägsen och fri att leva som hon vill, och att hon inte brinner för kampen mot orättvisor och rasism. Hennes kusin Omelogor och vännen Zikora lever framgångsrika yrkesliv, och förblir liksom Chia ända in i fyrtioårsåldern ogifta, tvärtemot sina familjers förväntningar. Deras livsdrömmar begränsas dock för dem av sinsemellan olika anledningar av männen de älskar.

Chias hushållerska Kadi kommer från Guinea och från en lantlig och djupt patriarkal miljö där alla tar männens absoluta makt för given. Historien om Kadis liv sedan hon fått asyl i USA är delvis inspirerad av historien om hotellstäderskan Nafissatou Diallo, som 2011 anklagade den franske politikern Dominique Strauss-Kahn för sexuella övergrepp i en hotellsvit i New York. I efterordet resonerar Adichie om förhållandet mellan verklighet och fiktion. Genom att låta handlingen pendla mellan kontinenter, och att förlägga den till åren då
covidpandemin drabbade alla på jorden, berättar Adichie om en värld full av kulturella och sociala klyftor, men där både de geografiska avstånden och skillnaderna i livsstil samtidigt krymper. Tack vare hennes skarpa blick för såväl gruppmentalitet som individen är "Drömräkning" en stark berättelse och samtidigt helt fri från plakatbudskap. Prosans mästare är tillbaka.