Lika mycket som man hyllade stråkensemblen hyllade man under kvällen principerna om nationellt självbestämmande, fredlig konfliktlösning och respekten för alla människors lika värde.
Stråkensemblen Kyiv Soloists lämnade för snart fem veckor sedan sitt hemland Ukraina för en konsertturné i Europa. Turnén hade förberetts under lång tid och medlemmarna var förväntansfulla. Det skulle bli en möjlighet för en ensemble, mindre känd i västeuropa, att få visa upp sitt konstnärskap och också sprida kunskap om sitt land. Aldrig hade de kunnat ana att Ukraina snart skulle vara inte bara namnet på ett land utan ett begrepp som skulle bli synonymt med ett folks längtan efter frihet och fred.
Men det fullkomligt oväntade hände. Ensemblen hade just landat i Italien då de fick veta att ryska stridskrafter hade inlett en invasion av Ukraina. Städer och befolkningscentra besköts med artilleri och flyg. Många dödades och hundratusentals människor började i stor hast lämna sina hem. Den första reaktionen hos musikerna var att återvända men efter diskussioner beslöt sig de flesta för att ändå genomföra turnén och att göra den till en plattform för att berätta om vad som pågår i hemlandet. Efter de planerade konserterna sökte man nya engagemang och skapade så ännu fler tillfällen att sprida kännedom om det som händer i Ukraina. Deras musik har på så sätt blivit ett fredligt bidrag till den ukrainska frihetskampen. Biljettintäkter och insamlade medel ger också ett ekonomiskt bidrag.
Konserten under måndagskvällen blev, särskilt med tanke på den korta tid som stått till buds för förberedelser, ett väl sammansatt och högklassigt event. Äran för detta tillkommer till mycket stor del Uppsalas superorganisatör, Klaus Pontvik, som fått förnämliga artister att medverka.
Konserten inleddes med ett välkomsthälsning av Uppsala Universitets rektor Anders Hagfeldt. Därpå följde några virtuosa arrangemang av välkända gitarrstycken av duon Duo Siqueira Lima. Allmänna sången fortsatte med en vemodig ukrainsk folkvisa. Ensemblen började sedan sin programdel som bestod av verk hämtade från den ukrainska musikskatten, från 1700-talet till vår tid; vacker och mycket välspelad musik som var rolig att lyssna till. I de följande programavsnitten fäste jag mig särskilt vid Ellen Nisbeths framförande tillsammans med ensemblen av delar av Anders Nilssons "Requiem" och Paul Hindemiths "Trauermusik"; båda oerhört sorgsen och gripande musik med perfekt samspel mellan ensemblen och soloartisten. Även Natalya Pasichnyks briljanta insats som solist i Myroslav Skoryks "Variationer över Ack Värmeland du sköna" stannar i minnet.
Näst sist på programmet talade Ukrainas ambassadör Andrii Plachotnjuk, som avslutade sitt känslofyllda tacktal med orden: Slava Ukraine!"– leve Ukraina! Allmänna Sången satte sedan punkt för konserten med den stämningsfulla 1800-talshymnen "Bön för Ukraina". När sången klingat ut vidtog ett bifall som aldrig ville ta slut.
Kyiv Soloists kommer att kunna förlänga sin turné fram till den 20 april. Sedan är det osäkert vad som händer. Men ensemblen säger att turnén ska pågå tills kriget är slut. "Det måste den göra – det är vår diplomatiska uppgift. Och vi gör större nytta här än i Ukraina", säger orkesterns ledare Anatoly Vasilkevsky.