Det börjar bli ett antal nu, filmerna som skildrar unga människor som måste gå igenom svåra prov för att överleva och nå en högre insikt; från ”Harry Potter” över ”Twighlight”, ”Divergent” och ”Hungerspelen”. Nu har ännu en romanserie startat, ”The Maze Runner” av James Dashner, med smak av ovanstående, och ”Flugornas herre”. Fortsättning lär följa.
Den unge Thomas vaknar upp i en hiss, utan minne. Väl upp möts han av ynglingar i samma ålder som alla gått igenom samma sak. De bor i ett område omgärdat av höga murar. Dagtid öppnas en port in i en gigantisk labyrint där dödliga faror väntar. Nattetid ändrar labyrinten form. Den enda vägen ut går genom labyrinten och pojkarna skickar in löpare varje dag för att hitta den. Hittills har det bara lett till att flera dödats. En dag kommer också en flicka upp i hissen med en lapp skriven: ”Detta är den sista”. ..
Thomas visar från början att han är värdig hjälterollen på klassiskt sätt. Emellanåt får han flashbacks och gradvis får man sammanhanget klart för sig, även om helheten kommer som en överraskning. På vägen dit är det spännande, både hur maktstrukturen ändras i gruppen och när de utforskar labyrinten. Filmtekniskt är det snyggt och utan större brister. Som vanligt är det också betydligt mer nervpirrande innan man får sammanhangen förklarade.
Jag är själv barnsligt förtjust i berättelser av det här slaget, även om det känns som en viss mättnad börjar infinna sig. ”The Maze Runner” mäter sig bra med ”Divergent” men har en bit till ”Hungerspelen” om man vill hitta rätt på kartan. Men jag ser fram emot fortsättningen.