Drama
Titel: På gatan där jag bor
Visas på: Viaplay och TV3
I rollerna: Lena Philipsson, Illka Villi, Claudia Galli Concha
Regi: Lena Koppel
Antal avsnitt: 6
Betyg: 2
Upptakten är som en feelgood-roman. Nilla, som görs av skådespelardebuterande Lena Philipsson, driver en presentshop i en småstad. Hon är änka sedan ett tag och lever singel med två tonårsbarn och en hund.
På villagatan där hon bor får hon mycket hjälp av grannarna, som gärna ser sig som hennes familj. Därför blir det lite känsligt när hon får ihop det med en hantverkare (Illka Villi).
Manuset är inspirerat av en låt med samma titel som Orup skrev till Lena Philipsson. Det är en vemodig och lätt ironisk ballad vars stämning har följt med in i tv-serien. För visst finns det relationstrassel bakom de idylliska villafasaderna.
De tre första avsnitten är triviala med platta repliker. Lena PH är inte fullfjädrad som skådespelare och Claudia Galli Concha överspelar som hennes klängiga bästis. Men med ringrävar som Kajsa Ernst och Leif Andrée går ensemblespelet efter hand hyfsat. Först i avsnitt fyra tänds en gnista och de resterande delarna blir mer berörande. Grundackorden av sorg och kärlek klingar alltmer samstämmigt.
Regissören Lena Koppel är bra på att skapa mys med bland annat två filmer med Glada Hudik-teatern och en säsong av tv-serien "Saltön" på meritlistan. "På gatan där jag bor" är långt ifrån lika bra som till exempel "Saltön" eller den kultstämplade granndramaserien "Svenska hjärtan" som gick i fyra säsonger under 1980- och -90-talet. Men det finns ändå skäl att utlysa en näsduksvarning.