Uppsalaförfattaren och kritikern Marianne Jeffmar kommer nu med sin andra diktsamling, efter en stor utgivning av skönlitterära böcker.
Det kan sent i livet finnas en lockelse till det enkla, till att samla ihop sina tankar och känslor och förmedla dem på ett anspråkslöst sätt, som i denna långdikt. Författaren kallar den själv ”en kort exposé över ett liv” och hon dedikerar boken till sin son Mathias, som ritat bilden på omslaget. En kvinna med långt ljust hår sitter med ett block i knäet, vid en strand där vikingaskepp seglar på blått vatten. Gunnar Ekelöfs ord ”Vad jag har skrivit har jag skrivit mellan raderna” är det motto hon skickar med sina läsare in i samlingen.
Varje dikt börjar med strofen ”Jag längtar bort” och man förstår att författaren efter denna rad gör ett betydelsefullt nedslag i minnet. Där kommer det som är starkt och positivt som: ”Jag längtar bort till de stunder/Då jag tog emot mina nyfödda/I mina händer”. Och det som är svårt: ”Jag längtar bort/Från dagens sjukvård/Väntetider/Kirurger/Som inte hittar mina tumörer.”
När boken är slut och livet hopsamlat i dessa fragment slutar hon med orden ”Jag längtar hem”.
Jag tycker man ska se boken som en vacker gåva till barn och barnbarn. Inte som lyrik att recenseras av en kritiker, men samtidigt som en bok väl värd att finna sina läsare.
Fotnot: Marianne Jeffmar är mångåring medarbetare på UNT kultur, därför anmäls boken av Maria Schottenius på Dagens Nyheter.