Komedi
Titel: Gondola
Visas på: Fyrisbiografen
I rollerna: Mathilde Irrmann, Nino Soselia
Regi: Veit Helmer
Speltid: 78 min
Betyg: 2
Den tyska regissören Veit Helmer har sedan "Tuvalu" från 1999 gjort ordknappa, självmedvetet excentriska komedier till sitt signum. I "Gondola" har han åkt till Georgien för att iscensätta en ordlös kärlekshistoria mellan två kvinnliga konduktörer, som på varsin ranglig kabinbana gnisslar fram över en hisnande vacker dalgång.
Ögonblicket då deras turer möts på mitten utvecklas med hjälp av utklädnader och kreativitet till en alltmer skruvad höghöjdsakt i förförelsekonst. Allt indränkt i en gullig ton som tyder på ett avsevärt inflytande från publikfavoriten "Amelie från Montmartre".
Att välja bort dialog kan innebära en chans att sätta bildberättandet i centrum. Här blir man dock besviken på "Gondola", vars repetitiva scener ikläs en slätstruken form. Att ingen pratar betyder inte heller att det är tyst. Faktum är att det inte finns någon hejd på hur folk hummar, mumlar, grymtar och fnyser i denna pantomimartade komedi. Slutresultatet påminner emellanåt om den leranimerade pingvinen Pingu, som härjade på tv-apparaterna under 1990-talet med sitt ordlösa pladder.
De förälskade konduktörerna framstår tyvärr aldrig som mer än två söta, närmast könlösa seriefigurer, vars flirtande förblir påfallande kyskt filmen igenom. I ljuset av den tilltagande intoleransen mot HBTQI-personer i Georgien, inte minst från landets högernationalistiska styre, hade det varit välkommet med en queer kärleksskildring med åtminstone ett uns av genuin passion.